Lucka 5 - stakteknik

I dagens lucka ska vi göra ett försök att beskriva alla skåningars favoritväxel som ligger oss varmt om hjärtat; stakning! På rullskidor blir det generellt väldigt mycket stakning, särskilt om man kör på lätta/"vanliga" hjul. Men även på många långlopp vintertid har det blivit fler och fler som stakar. (Så många att vår lärare på skolan, Christian Minatti, vill inför "diagonalzoner" för att den klassiska längdskidåkningen inte ska gå förlorad...)

I skolan nördar vi in oss mycket i teknik och i en övning vi hade nyligen skulle vi låtsas att vi skulle beskriva för en dansk (!) hur stakningen går till. Enbart med ord, utan att använda kroppspråk. Inte så lätt, försök själv ska du se! Men vi gör ett försök:

Stakningens cykel:
Stavspetsarna sätts i i höjd med främre delen av bindningen. (Beroende av lutning och hastighet) Stavarna sätts i axelbrett och armbågarna är böjda i cirka 90 grader.

Bålen spänns och man "hänger" sig i stavarna och böjer ner överkroppen (som en crunch). Det är i den här fasen man lägger mest krut i staktaget. Armarna är låsta den första delen av taget, i slutet sträcker man ut armarna och släpper handtagen. (Stavarna hänger kvar ändå eftersom vi har remmar!) Under staktaget böjs bena lätt.

När staktaget är klart reser man sig upp/framåt med kroppen och armarna samtidigt så att man sedan kan "trilla" över stavarna med kroppen och påbörja ett nytt tag.

Det är i detta tillfället man trycker till som mest!

Teknikbeskrivning:
Stakning är mest en överkroppsrörelse och man tjänar väldigt mycket på att ha en stark bål. Men ska man bli en bra stakare så gäller det också att hitta tajmingen i rörelsen, dvs rätt tillfälle att trycka så att man får ut så stor effekt som möjligt.

Ju fortare man stakar, desto längre fram flyttar man stavspetsarna. Stakar man uppför eller i trögt före ska man flytta in stavarna närmre kroppen och korta av stavtaget bakåt. Ju snabbare man stakar desto mer pendlar armarna bakåt.


Några vanliga fel man kan göra i stakningen:

• Man drar sig igenom staktaget med armarna istället för att ta i med bålen i början. 
• Många sätter i stavspetsarna för långt bak vilket bidrar till ett kortare staktag. Sätter man de lite längre fram får man bättre tryck och man tjänar mycket mark.
• För raka och sträckta armar i isättningen gör att man inte får något bra tryck. Ju närmre kroppen man har stavarna desto starkare är man. 
• Man går upp på tå för att få mer kraft. Många går rakt upp istället för framåt. Tanken med att lyfta på hälarna är att man kommer längre fram med kroppen. Kör man inte i väldigt hög fart så tar hällyftet i princip bara mer energi än vad det ger fart. 

Här är två klipp från skideoteket där Lars Ljung pratar om stakning. Särskilt intressant är
stavisättningsklippet.

Fia och Adams tips:

- Använd kroppstyngden och "häng dig" i stavarna! (Tänk tex. att du ska ta tag i ett rep och dra det nedåt i högsta läget.)

- Träna styrketräning! Ju starkare du är i förhållande till din vikt desto mindre andel av din maximala kraft behöver du för att staka och ju mer energi kan du spara.

- Vill du bli bra på att staka? Utmana dig själv och gå in för att bara staka vissa pass även om det går långsamt och är tungt.