God grön jul!

Idag är det julafton och dags för sista luckan i vår julkalender. Vi är som vanligt i Skåne och firar en (grön) jul men i år har julvädret varit bättre än på länge och ett vitt tunt lager med snö lyser upp tillvaron lite.

Lilos första juljogg

Att göra den här kalendern har varit både frustrerande, roligt, intressant och lärorikt. Det har gett oss en anledning att sätta oss in i några olika frågor som vi inte tidigare haft så bra koll på och fundera över vad vi kan göra för klimatet.

Som Greta Thunberg konstaterade:
”Om några skolbarn kan få rubriker över hela världen genom att bara inte gå i skolan på några veckor, tänk då på vad vi skulle kunna göra tillsammans om vi bara ville”

Att ha ångest över klimatförändringarna leder ingenstans och det är lätt att skjuta över allt ansvar på någon annan. Men det som säljs i butiker (tex. utländskt kött och engångsprodukter i plast) hade inte kunnat säljas om det inte fanns någon efterfrågan och saker som belastar miljön måste kanske beskattas hårdare för att grönare alternativ ska kunna växa fram.

Greta Thunberg visar vad en enskild individ kan åstadkomma. Dina vanor kan vara en del av något mycket större. :) Med det önskar vi er alla en riktigt god grön jul!

Plastic - not so fantastic?

Vi har försökt "plastbanta" en del sista åren och vi tillägnar näst sista luckan i vår gröna julkalender denna grupp av material.

Naturskyddsföreningen har en sida om plast där vi hämtat lite info.

- Det skapas 280 miljoner ton plast per år. (Den årliga världsproduktionen av bomull är jämförelsevis på cirka 25 miljoner ton och stål på cirka 1000 miljoner ton.)
- Ca 40 procent av all plast som tillverkas används till engångsprodukter,
- En väldigt liten andel av all plast produceras av förnyelsebar råvara, ca 1,6 miljoner ton år 2012, varav 0,6 miljoner ton var biologiskt nedbrytbar men man förväntar sig en kraftig ökning av bioplast framöver. 

- Plast tillverkas av olja men kan även komma från andra källor, tex. stärkelse, mjölksyra eller etanol från sockerrör och kallas få bio-plast. (Den kan i sin tur delas in i två undergrupper; biologiskt nedbrytbar och icke-biologiskt nedbrytbar.)

Sen vi fick Lilo har vi börjat bry oss lite mer om att förstå vilka material som inte är så bra att tugga på och varför gamla leksaker kanske inte alltid är så bra.

Så här skriver Naturskyddsföreningen:

"Visste du att snittet på leksaker ett svenskt barn har idag ligger på över 500 stycken? Många leksaker har några år på nacken och kan innehålla ftalater som nu är förbjudna. Leksaker från 2007 och framåt ska inte innehålla farliga ftalater. 2013 infördes ytterligare krav kring kemikalieinnehållet i leksaker. En bra sak är att fundera på hur många leksaker ditt barn behöver och kanske försöka byta leksaker med andra familjer istället för att köpa fler."

Några barnrelaterade produkter som vi valt att ha i andra material än plast är:

- Tygblöjor (de här är riktigt bra och enkla att använda tycker vi!)

(Ett annat sätt att spara både miljö, tid och babyrumpor är "babypottning" som vi har kört med Lilo i stort sett sen födseln och som nu funkar väldigt bra!)

- Nappflaska i glas (vi har två Eco Viking)

- Napp i naturgummi (vi har en sån här från "Hevea") 

Ett litet steg i rätt riktning mot en minskning av plasttillverkningen var lagen som EU klubbade igenom i veckan som innebär att vissa engångsprodukter i plast kommer förbjudas 2021. De produkter som förbjöds är:

Plastbestick
Plasttallrikar
Sugrör i plast
Bomullspinnar i plast
Matbehållare i polystyren
Dryckesförpackningar i polystyren
Muggar i polystyren
Oxo-nedbrytbar plast

Mer info i länk:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-blir-eu-s-forbud-mot-plastprodukter

Tygblöja i skånsk färg

Minimalistisk lucka

Idag har vi varit nere i Ramsåsa och sprungit juljogg och julfikat hos våra vänner och klubbkamrater Oskar och Tina. Tiden har inte räckt till för något långt inlägg så temat "minimalism" passar bra idag. ;-)

Dagens lucka blir några tips på temat minimalism:

- Bloggen Minimalisterna (Tex. det här inlägget "Därför köper vi saker vi inte vill ha")

- Filmen "Minimalism - a documentary about the important things"


Minimalister försöker leva ett enklare liv med färre prylar och vissa drar det så långt som att leva med endast 100 ägodelar; "100 thing challenge". En annan utmaning är "Project 333". Projektet går ut på att välja ut 33 plagg inklusive ytterkläder, skor, accessoarer och smycken, och använda dessa under 3 månader. (De 33 plaggen verkar dock utesluta underkläder, myskläder hemma, träningskläder samt oundvikliga accessoarer som bröllopsring.)

Hur många ägodelar eller klädesplagg behöver du för att leva det liv du vill?

Klimatförnekelse - en otäck historia om tomtar och troll

Dagens lucka handlar om (klimat-)tomtar och troll. Världens klimatforskare är eniga om att klimatförändringarna idag sker oroväckande snabbt pga mänsklig påverkan. Ändå är klimatförnekare, eller klimatskeptiker som de ofta kallar sig själva, vanligt förekommande.

Så vanliga att Chalmers nu etablerat världens första forskarnätverk kring klimatförnekelse för att synliggöra hur förnekelse göder oförmågan att agera.

"Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper" säger Martin Hultman, docent inom vetenskap-, teknik-, och miljöstudier i en artikel i Chalmers magasin

Fokus för forskarnätverket "Centre for Studies of Climate Change Denialism", som kopplar ihop ett 40-tal av de främsta vetenskapliga experterna på området, ligger främst just på att förstå hur högernationalister, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjer sprider argument mot klimatåtgärder, hur de påverkar politiken och legitimerar det vardagsförnekande som de flesta gör sig skyldiga till då och då enligt Martin Hultman.

"Vi försöker förstå vilka hinder som finns för att samhället och vi människor ska ta klimatvetenskapen på allvar. Ett viktigt mål är också att ge förslag till hur en mer effektiv klimatkommunikation kan se ut."

"Tekniken har alltid påverkats av makt och värderingar, av makthavares och företags agerande."

"Jag har två insikter i mig. Jag vet hur länge kunskapen om klimatförändringarna har funnits och hur många som har motarbetat den under lång tid. Då kan jag tänka: Vi har inte en chans, vi kommer att bränna planeten. Men samtidigt är det vi människor som bygger och upprätthåller vår värld, och det har tidigare i historien skett stora skiften i makt och värderingar - som medborgarrättsrörelsen, kvinnors rösträtt, avskaffande av slaveriet. I samband med sådana former av maktförändringar kommer också lagstiftning, tekniska lösningar och politiska förändringar."

Exempel på kända klimatförnekare är tex. Donald Trump och "Stockholmsinitiativet".

Psykologilektorn Kirsti Jylhä som doktorerat och skrivit avhandlingen "Ideological roots of climate change denial" säger i en artikel i "Modern Psykologi" att det finns en hög vetenskaplig överensstämmelse i klimatfrågan. Uppskattningsvis 97 procent av klimatforskarna är ense om att klimatet förändras på grund av mänsklig påverkan. Men varifrån kommer den motsatta synen?

"Analyser har visat på att majoriteten av motbevisen inte grundar sig på vetenskapliga källor, utan att det medvetet skapas felaktiga motbevis till klimatforskningen, med syfte att väcka osäkerhet och tvivel hos allmänheten. Den taktiken är inte ny, utan har använts bland annat inom tobaksindustrin. På 1960-talet upptäckte man att om man lyckas skapa tvivel kring forskningsresultat om rökningens hälsoeffekter, så kommer allmänheten inte att lita på resultaten och med högre sannolikhet fortsätta att röka. Liknande strategier har använts i klimatfrågan, där till exempel vissa oljebolag har stöttat och finansierat så kallade förnekelsemaskiner (denial machines) som sprider felaktig information."

Hon fortsätter vidare:

"De flesta av oss är inte klimatforskare, och därför kan vi inte generellt förväntas kunna avgöra vilka utsagor som bygger på pålitliga vetenskapliga bevis och vilka som är fabricerade. Och om allmänheten ges bild av att det råder stor oenighet i klimatfrågan bland forskare, tas beslutet om vilka man ska lita på utifrån andra grunder än de vetenskapliga. Från en psykologisk synvinkel är det en viktig fråga vilka faktorer som påverkar viljan att lyssna på eller motstå varningarna om klimatförändringar."

Bild från studien "Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan"
från Naturvårdsverket

"Tiny house"- drömmar

I dagens lucka, nummer 20 i raden, tänkte vi dela med oss av en dröm vi har: att bygga och bo i ett litet, fiffigt "compact living" hus. I USA fick "tiny house"-rörelsen genomslag i samband med finanskrisen 2008. Människor som behövde eller ville bo litet och billigt, ofta självförsörjande, utan att behöva ta stora lån byggde sina egna små hus. Ibland flyttbara små hus på på hjul och ofta av miljövänliga och/eller återanvända material.

Fia har haft med sig tankar om "fiffiga" små hus sen längre tillbaka och sen vi flyttade till Mora och bodde två år på internat har vi drömt om att bygga oss ett eget litet "tiny house". Just nu hyr vi en liten stuga på 50 m2 och i den har vi utforskat våra bostadsbehov och funderat över vad vi vill ha och behöver.

Det som lockar med att bo litet är bla. att få en lite enklare tillvaro utan så mycket prylar och mindre behov av städning, skötsel och underhåll. Bor man litet måste man rensa bort onödiga saker och tänka till när man handlar nya. I ett större hus blir det lätt mycket yta som inte används så effektivt och det hade varit kul att fundera ut fiffiga lösningar som gör att man kan få in de funktioner vi vill ha på en mindre yta.

När man gillar att hålla på med olika idrotter behöver man ju en hel del utrustning och vi tänker att vi även fortsatt kommer behöva förvaringsutrymmen för skidor, cyklar etc. Däremot tror vi inte att vi behöver så stor boyta.

En annan aspekt av små hus: mys och närhet!
De här små tunnorna har vi övernattat i nere i Alperna

Den ekonomiska aspekten; att slippa stora lån och kostader för uppvärmning och underhåll, är självklart också en anledning till att vi är nyfikna på att bo mindre (och inte behöva jobba heltid).

Det finns massor av kul att titta på och inspireras av på nätet när det kommer till "tiny houses".
Filmen nedan är tex. från den här youtube-kanalen.


 

Vegetariska proteinkällor

I lucka 19 tänkte vi ge lite tips på olika vegetariska proteinkällor, för ja, de finns! Alla vegetarianer, framförallt de som tränar en del har garanterat fått stå till svaras för sitt kostval ett antal gånger. Och det är alltid proteinet som folk undrar om man får i sig tillräckligt av någon anledning. (Både de som undrar på riktigt och de som tycker kött är coolt och vill trycka ner en lite). Precis som om kosten skulle bestå utav 50% protein... Nej, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör ens kost bestå av 10-20% protein. Vilket inte är särskilt svårt att få i sig även för en vegetarian. Läs mer här.

Här kommer några proteinrika vegetariska basvaror, vissa behövs tillagas, andra kan man äta som de
är. De är bra att alltid ha hemma i skafferiet i alla fall!

Olika bönor, ärtor och baljväxter. 
En basvara som vi nog använder allra mest är bönan. Man kan ha det i sallader, göra burgare, olika bollar eller steka dem och ha dem i tacos! Den vi använder mest är svarta bönor och de vi tycker är enklast att arbeta med om man ska forma något. Kikärtor är något som används i många recept, t.ex falafel! Linser tillhör ärtväxter och röda linser är något vi använder mycket. Framförallt i tacos och när vi gör vegetarisk köttfärssås. De smakar inte så mycket och funkar därför utmärkt som utfyllnad och att krydda med det man vill. :)

Proteininnehåll per 100 g för några bönor och linser  (torrvikt)
- sojabönor/edamamebönor 34g
- kikärtor 20g
- kidneybönor 22g
- röda linser 27g

- vita bönor 21g 

- svarta bönor 22g

Nötter och frön

Mandlar, olika nötter, pumpakärnor, chiafrön och solrosfrön innehåller också en hel del protein. Vi äter dem i musli eller gröt, mixade i olika bollar och biffar eller i sallader eller på paj och pizza (valnötter).

- mandlar 21 g

- solrosfrön 23 g
- pumpafrön 25 g
- valnötter 14 g
- chiafrön 16 g

Spannmål

Havregryn är relativt proteinrikt (13 g/100g). Quinoa har vi inte ätit så mycket av men i de här bollarna är det röd quinoa (och kikärtor) och de är jättegoda! Bulgur äter vi för det mesta till allt som man kanske annars skulle haft ris till. Bulgur finns i olika grovlek och vi gillar den lite grövre varianten bäst. 

- havregryn 13 g

- quinoa 12 g

- bulgur 12 g

- pasta 12 g

Havregrynsgröt är bra campingmat!

Grönsaker

Det finns som sagt protein i det mesta. Några vanliga grönsaker som innehåller lite mer protein är broccoli, grönkål och spenat. (Som dessutom innehåller en massa andra nyttigheter...)

- broccoli 3 g 

- grönkål 4 g
- spenat 3 g

Sen finns det en mängd olika "färdigrätter". Många av dessa är tillverkade för att just ersätta köttet i olika rätter och även vara lika kött. I vissa fall är det bra och många smakar riktigt bra också. Men istället för att tänka att man måste ersätta köttbiten med något kanske man kan testa att skapa nya rätter också! :)

Oumph

Oumph (17g protein/100g) är baserat på sojabönor och den vegetariska rätt vi provat som påminner mest om kött. Salt & smokey är den vi använder mest och då har vi den oftast i pitabröd. Det finns många andra sorter också. Läs mer på deras hemsida här. 

Quorn 

Quarn är ett märke som funnits med ett tag på den vegetariska marknaden. Quorn är ett laboratorieframställt livsmedel som ska likna och ersätta kött. Det framställs genom en jäsningsprocess av en mögelsvamp som man matar och låter växa. Det man får ut där är mycoprotein som man sen torkar och tillsätter bindemedel till. Ofta äggviteämne så se upp veganer för det. Dock finns det varianter nu som innehåller endast vegetabiliska ämnen. Tillslut formar man det till vad man nu vill att det ska efterlikna; filéer, färs, bollar eller korv t.ex. Smaken är ganska neutral och konsistensen mjuk. Proteinhalten är ca. 13%. Vi tycker att quorn är en lite skum produkt och äter inte speciellt mycket av det längre men när vi började äta mer vegetariskt hade vi det som substitut till kyckling i tex. wok. Nu har vi det nån gång ibland, oftast i form av färs. Mer på deras hemsida här.

Tofu

Tofu kommer ursprungligen från Kina och görs av soja. Vår första upplevelse av tofun var inte rolig. Mjuk, slemmig och äcklig... Såklart feltillagad också! Vi är väldigt glada att vi gav tofun en ny chans. Första gången hade vi den i en wok. Vi skar den i tärningar och la ner den som den var och lät den "koka" istället för att bli stekt vilket inte blev bra alls. Andra gången vi provade följde vi detta Poké bowl recept där man panerade tofun och då blev det riktigt bra! :D  Dock är det inte så proteinrikt som vissa andra "köttsubstitut". (Ca. 8% protein)

Tzai 

Ett annat företag som också baserar sin produkter på soja är Tzai. Vi har inte jättemycket erfarenhet av Tzai men vi har provat deras spett. De smakar ganska bra och är både saftiga och har ett bra tuggmotstånd. Proteinhalten är ca. 18% och smak och konsistens påminner om kyckling. Läs mer på deras hemsida här.

Andra sojaprodukter

Vi har nyligen testat Anammas formbara färs för att göra egna "kött"-bullar. Funkade väldigt bra att använda precis som köttfärs. 

Det är alltså inte så svårt att hitta protein från växtriket. :) 

Här är en bild på en muskulös vegetarian! 

Markus Torgeby - om mening bortom konsumtion och prestation

Löparen Markus Torgeby har fascinerat oss sen vi hörde talas om honom första gången.
Han är ambassadör för skotillverkaren "Icebug" och så här står det på deras hemsida:

När Markus Torgeby var 20 år gammal lämnade han allt. Under fyra år levde han ensam i en kåta i den jämtländska skogen. Han sprang, frös, åt gröt och tvingades lära sig att bara vara. Till slut var han redo att återvända till samhället. Med sig tog han en enorm mängd erfarenheter som han nu använder för att sprida kunskap om ett annat sätt att se på löpning. Och livet. 

Nu bor han tillsammans med fru och barn i ett hus utanför Åre och arbetar som föreläsare och författare. Han har skrivit boken "Löparens hjärta" och medverkade i dokumentären "Löparen".

Markus Torgeby - a different way of looking at running_Swedish from Icebug on Vimeo.


Klipp från filmen "Löparen"

"Jag föreläser om vägen in till hjärtat. Om att vi människor redan har allt. Om vägen in till det som är viktigt på riktigt, det som ligger bortanför konsumtion och prestation. Jag pratar inte om lycka och om hur du skall tjäna mer pengar. Jag pratar om mening och det som är kärnan i att vara människa." Från www.markustorgeby.se

Vi inspireras av honom och att hitta enklare sätt att leva!

Här är en läsvärd artikel om Markus Torgeby.

Markus tipsar: "Så får du barnen från soffan till skogen"

Hur hänger kött och miljö ihop?

Innan vi blev vegetarianer hade vi dålig koll på hur köttätande kunde vara så dåligt för miljön. Det där om att kossor pruttar metangas hade vi ju hört men det låter ju som ett skämt och inte så himla allvarligt. Kött har ju vi människor alltid ätit. Och ärligt talat var vi väl inte så intresserade av att hitta någon anledning till att inte fortsätta med det.

När vi började inse att vi kunde äta lika gott och må minst lika bra av att äta vegetariskt blev vi mer mottagliga för att ta till oss av miljöproblemen som köttindustrin bidrar till.


Här är några snabba fakta som förklarar lite hur kött och miljö hänger ihop:

- Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 45% sen 1990 och dubblerats sen 70-talet och en stor del av köttet (ca. 50% av allt nötkött) är inte svenskproducerat.

- Köttindustrin är ineffektiv; djuren matas med foder som odlas på mark som skulle kunna användas till att föda många fler människor....

- ....dessutom skövlas mark (tex. regnskogar) för att odla foder vilket i sin tur påverkar den biologiska mångfalden.

Största delen av vår jordbruksmark används till djurfoder. Därför tar en helt växtbaserad kost bara upp en femtedel så mycket mark jämfört med en svensk genomsnittskost. (Källa: Naturskyddsföreningen)

- Djurproduktion står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. (Källa: Jordbruksverket)

- Antalet nötkreatur i Sverige har halverats sen 1937 samtidigt som antalet nötkreatur i världen ökat med ca. 65%. (Källa: Jordbruksverket och Jordbruket i siffror)

WWFs Living Planet Report 2018 som granskar tillståndet på planeten visar att bestånden av vilda ryggradsdjur som kartlagts i drygt 16 000 populationer har minskat med 60 procent sedan 1970. Om utvecklingen fortsätter i samma takt riskerar två tredjedelar av världens bestånd av däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur att vara borta om några få år. Enbart jordbrukets utbredning hotar över 60 procent av arterna.

Från WWF Living Planet Report 2018

Enligt forskarnätverket Global Footprint Network lever genomsnittsmänniskan som om vi hade 1,7 jordklot och vi svenskar som om vi hade tillgång till 4 jordklot. (Källa: WWF)

Vi har bara ett. 

WWF:s rapport Living Planet Report 2018
WWF:s köttguide
Kött och klimat på Jordbruksverkets hemsida
Konsumtion och förbrukning av kött från Jordbruksverkets hemsida

Vegetarisk lasange

Det här receptet på vegetarisk lasagne har verkligen blivit en favorit hos oss. Receptet hittade vi på nätet och enl. google härstammar det från en gammal vegetarisk tidning "Gott och grönt" som "Allt om mat" gav ut för många år sen. God och grön är den. De senaste gångerna har Adam testat att lägga till ett par rödbetor, antingen skivat eller i små tärningar, och det passar också riktigt bra. Nästa utmaning blir att göra den utan ost. Kommentera gärna om ni har något bra förslag på vad man kan ersätta det salta i fetaosten! :)

Café Aroms vegetariska lasagne
6 portioner

Röd sås:
2 morötter
2 zucchini
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
1/2 - 1 röd chili (vi brukar köra på hackad fryst, smidigt att alltid ha hemma...)
1 msk olja
1 burk krossade tomater (400 g)
(minst) 1 dl havregrädde (eller annan grädde)
2 tsk salt
I orginalreceptet ska man ha i 1/2 tsk socker men det har vi aldrig haft...
1 krm nymalen svartpeppar
blad från 1/2 kruka basilika

Fyllning:
250 g fryst bladspenat
200 g fetaost
8-10 lasagneplattor (vi brukar alltid ta 10 st för det passar vår form perfekt...)
150 g riven ost att strö över

Gör så här: 
Sätt ugnen på 225 grader.

Skala morötterna och skär dem i korta stavar och zucchinin i bitar. Skala lök och vitlök och hacka dem. Hacka även chilin fint. Fräs lök, vitlök och chili mjuk i oljan. Tillsätt tomatkross, grädde, morötter, zucchini, salt, socker och peppar. Låt allt puttra i 10 minuter. Tillsätt strimlade basilikablad.

Fördela 1/3 av den röda såsen i en ugnssäker form. Tina spenaten (krama ut all vätska) och strö över hälften av den och fetaosten i smulor. Täck med ett lager lasagneplattor. Varva med ett nytt lager röd sås, spenat, fetaost och lasagneplattor. Överst ett lager röd sås och riven ost. Vi brukar hälla över lite mer grädde på kanterna på toppen så det inte blir för torrt och lasagneplattorna garanterat täcks helt. Gratinera i ugnen på 225 grader i 25 minuter. Servera gärna med färsk ruccolasallad, tomater och/eller en blandad grönsallad.

Vegoinspo x 10

De flesta vet att det är bra både för hälsan och miljön att äta mer vegetariskt. Men att byta vanor är inte så lätt. Därför vill vi tipsa om några sätt att få inspiration att äta mer grönt.

1. Ha en "vegetarisk vecka" eller tex. en "vegetarisk onsdag" varje vecka och testa olika recept. (Här är ett urval av våra recept.)
2. Prenumerera på en tidning med vegetariska recept. (Tidningarna "Vego" och "Vegourmet" är bra tycker vi!)
3. Låna en bok med vegetariska recept på bibblan....
4. ...eller köp en vegokokbok. "Det veganska köket" är en helt ny kokbok med 1700 veganska recept som vi inte hunnit titta i än men som verkar väldigt spännande!
5. Är du intresserad av ultralöpning? Läs "Eat and run" av Scott Jurek som vi tipsat om tidigare.
6. Läs på om hur miljön påverkas av våra kostval. (Tex. här på Naturskyddsföreningens hemsida.)
7. Sätt dig in i hur djurindustrin i Sverige ser ut. (Tex: Om grisslakt. Om djurs behov. En slaktgris liv. Om kor, kalvar och tjurar.)
8. Tänk på att vegetarisk kost är bra för hälsan! (Att äta mer vegetariskt minskar risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer.)
9. Se filmen "Okja" (Finns på Netflix)
10. Odla egna grönsaker. Det finns inget godare än att gå ut och hämta in sina egna färska grönsaker!

Greta Thunberg och "Fridays for future"

Idag är det fredag och vi tyckte det passade alldeles utmärkt att skriva lite om Greta Thunberg och "Fridays for future". Greta Thunberg blev känd för allmänheten när hon inför valet sittstrejkade utanför Sveriges riksdag under parollen "Skolstrejk för klimatet".

Sedan dess har hon strejkat på fredagar med avsikt att inte sluta förrän svensk politik är i linje med Parisavtalet.

(Några av de viktigaste punkterna i Parisavtalet är:
- Hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader.
- Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år
- Stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer)

Hennes initiativ har spridit sig över världen, bla. under hashtaggen #fridaysforfuture.

”Det finns de som säger att jag borde gå i skolan i stället. Det finns de som säger att jag borde bli klimatforskare så jag kan 'lösa klimatkrisen'. Men klimatkrisen är redan löst. Vi har redan alla fakta och lösningar. Och varför ska jag studera för en framtid som snart kanske inte finns? Varför ska jag lära mig en massa fakta när den viktigaste faktan helt uppenbarligen inte betyder nånting för vårt samhälle?”

Så här lät Gretas tal på klimatkonferensen i Katowice i Polen som inleddes den 3 december och avslutas idag:

Greta Thunberg COP24 from David Fopp on Vimeo.


“You only speak of green eternal growth because you are too scared of being unpopular...you are not mature enough to tell it like it is, even that burden you leave to us children...we cannot solve a crisis without treating it like a crisis.”

Familjemedlemskap i Naturskyddsföreningen

I måndags firade vi inte bara Adams födelsedag utan även att vi varit tillsammans i fem år. Adam hade fixat en toppenpresent: ett familjemedlemskap i Naturskyddsföreningen.

På Naturskyddsföreningens hemsida finns mycket läsvärd information.
Tex. den här sidan med "Svar på tal om klimatet":

"Klimatdiskussioner dyker upp på fester, middagar och i kaffepauser. Nya forskningsrapporter debatteras i media. Ämnet är svårt. Här är svar på några av de vanligaste frågorna och missuppfattningarna om klimatet."

Här är två exempel från den sidan:

Det är väl inte så konstigt att klimatet varierar, istider har ju kommit och gått?
Svar: Ja, men hastigheten på förändringen är mycket snabbare i dag. Efter den senaste istiden, för cirka 10 000 år sedan, steg temperaturen med 0,1 grad på hundra år. Det tog ungefär femtusen år innan temperaturen ökade med 4–5 grader. De senaste hundra åren har jordens medeltemperatur stigit med 0,8 grader, och om vi inte minskar utsläppen riskerar medeltemperaturen stiga med 3-5 grader innan detta århundrade är slut.

Det gör ingen skillnad om vi här i Norden slutar köra bil, det stora hotet är att utvecklingsländer kommer upp i en högre levnadsstandard!

Svar: Det är en missuppfattning att det är den ökande välfärden i låg- och medelinkomstländer som är det stora klimatproblemet. Klimatförändringarna beror mest av allt på att vi i den rikare delen av världen har släppt ut stora mängder växthusgaser de senaste hundra åren, och fortsatt leva långt över vad som är hållbart. Till exempel så ”exporterar” vi mycket av våra utsläpp genom vår ökade konsumtion. Tröjan du köper är troligtvis tillverkad i till exempel Kina eller Bangladesh, vilket gör att utsläppen ökar där till följd av att du köpt tröjan. Det allra viktigaste är därför att vi ställer om och minskar utsläppen, både inom Sveriges gränser och genom att ändra våra konsumtionsmönster.

När miljarder människor vill ha samma ohållbara livsstil som vi har etablerat så innebär det dock ett potentiellt jätteproblem. Det bästa vi kan göra för att avvärja det problemet är att börja med att ställa om till ett hållbart samhälle själva, samtidigt som vi delar med oss av både goda idéer, teknik och pengar för att resten av världen ska kunna följa efter.

Hittills har vi bevisat att det går att bygga välfärd på att förstöra miljön, nu måste vi bevisa att det går minst lika bra utan att förstöra miljön.

Vi tänker fortsätta att försöka sätta oss in i miljö- och klimatfrågorna och göra det vi kan för att leva mer klimatsnällt. Som vi skrev i första luckan: Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

It will never be the same! Adams kärleksförklaring till Northug

Dagens lucka går inte riktigt på huvudtemat! Istället ska vi minnas världens bästa skidåkare! Vi börjar att hedra honom genom ett videoklipp:

Så kom dagen tillslut... Jag visste att den skulle komma en dag men kanske inte såhär tidigt. Jag vill inte att han ska sluta och har svårt att acceptera det! Känns tomt och overkligt. Detta är väldigt tufft för mig och jag kommer behöva så mycket support och stöd som möjligt från nära och kära! ;-)

Drömmen var att han skulle göra ett lyckat VM och kanske sluta tävla efter det. Men med en dålig höst med mycket sjukdom och få träningsdagar så blev tiden för knapp att kunna komma i tillräckligt bra form. Istället för att få en kass sistasäsong och jaga en plats till VM så var det kanske bättre att lägga av innan. Men om jag ställer mig själv frågan vad jag hade blivit gladast av: En topp 100 placering på Vasaloppet eller ett VM-guld på 5 milen till Petter så är svaret inte givet! ;-)

Petter har alltid varit min största förebild/idol inom skidsporten! Hans snabba mun är såklart rolig och genom hans snack och kommentarer har han lyft fram skidsporten. Det jag mest beundrar och som har inspirerat mig har varit hans skicklighet att utnyttja sina styrkor och hans förmåga att ta ut sig. Det är få i världscupen som kan göra ett slänglopp som Northug! :)

Dax för en minnesvideo!

Han är helt klart en av anledningarna att jag började åka skidor och att jag velat satsa lite mer. Han har betytt oerhört mycket i träningen och har det känts tungt att sticka ut och träna har man bara kunnat sätta på ett klipp med Northug så har motivationen höjts! (Det var för övrigt väldigt svårt att inte bara fylla hela inlägget med videoklipp, haha.) Så det känns såklart väldigt tomt när han idag meddelande att han inte skulle fortsätta som aktiv. 

Här är lite highlights från VM i Kollen! Ungefär samtidigt började jag titta på skidor på tv och strax efter började jag själv åka. 

Väldigt tråkigt och sorgligt att han slutar. Det kommer inte vara detsamma att följa världscupen. Men jag kommer fortsätta att inspireras och motiveras av honom!

Tack för allt din jävla norrbagge! <3

Eat and run

Idag tänkte vi tipsa om en bok som också förenar två av våra stora intressen: att äta och att springa. ;-) Den har inspirerat oss både till att springa långt och till att äta mer grönt och gett oss ett av våra favoritrecept på chili.

Boken "Eat and run" är skriven av ultralöparen Scott Jurek (tillsammans med Steve Friedman):

Under närmare tjugo års tid har Scott Jurek varit en av världens främsta löpare på distansen ultramaraton. Men under uppväxten var Scott varken snabbare eller mer uthållig än andra ungar, han led av högt blodtryck och åt gärna frukost på McDonald's.  Ät och spring  är Scott Jureks egen berättelse om utvecklingen från soffpotatis till ultramaratonlöpare - med lopp från 42 kilometer till över 20 mil. Han var en av de löpare som reste till Mexiko för att tävla mot tarahumaraindianerna, vilket beskrivs i bästsäljaren Born to run. Jurek visar att det går att övervinna nästan allt: trötthet, smärta både fysisk och själslig och betonar vikten av att välja rätt mat. Successivt övergick han via vegetarisk kosthållning till att bli vegan. Men Jureks främsta budskap är att löpning inte handlar om medfödd talang utan om viljestyrka. I boken varvar han praktiska löp- och träningsråd, osannolika historier om uthållighet, vetenskapliga fakta och härliga vegetariska recept.  Ät och spring  är en självbiografi, träningsguide och en vägledning till en medvetnare livsstil - allt i ett.

Här är en länk till Scott Jureks chili!

"Den kvällen jag åt denna chili var då jag bestämde mig för att jag kunde bli en lycklig, idrottande vegetarian. En tugga fick mig att inse att vegetarisk mat kunde smaka precis lika gott och ha en lika fyllig konsistens som köttbaserad mat. Bulgurvetet är en källa till komplexa kolhydrater och tillsammans med de andra ingredienserna utgör det en komplett protein. Det finns inget bättre efter träning, särskilt en kall vinterkväll."

Vi håller med! ;-)

Lucka 10 - Sparrispizza

Idag fyller jag (Adam) år och därför tänkte jag bjuda på ett av mina absoluta favorit recept!

Sparrispizza med vit botten! Tyvärr är den inte vegansk då botten består utav getost och creme fraiche. Fyllningen funkar så klart bra på annan pizzadeg också men den här degen är riktigt bra tycker vi!

Så här gör du degen:

1. Smula ner jäst i en bunke. Tillsätt hälften av vattnet som ska vara fingervarmt.

2. Lös upp jästen med en slev och tillsätt hälften av mjölet och olivolja. Blanda ingredienserna till en kladdig deg. Låt vila 20 minuter.

3. Tillsätt resten av vattnet och mjölet och blanda ihop till en deg.

4. Knåda degen i maskin i 5 minuter eller 10 minuter för hand. Tillsätt saltet på slutet. Låt sedan vila 20 minuter.

5. Ta upp degen, tryck ut den platt och vik in kanterna mot mitten fem gånger för att få in luft i degen. Ställ med fliken nedåt i bunken igen. Låt vila i 20 minuter övertäckt.

6. Dela degen i fem delar om du vill baka fem pizzor. Räkna att varje degboll blir runt 200 - 250 gram beroende på hur stor pizza du vill baka. Väg dem gärna så de är lika stora. Degen blir runt 1,2 kilo totalt. Lägg på en plåt och låt jäsa övertäckta till dubbel storlek ca 40 minuter. Kan förvaras i kylen några timmar till bakning - ta fram 15 minuter innan. När du förvarar dem i kylen lägg en fuktiga handduk över degen så att den inte blir torr. 

7. I VANLIG UGN: Sätt ugnen på max under och övervärme. Värm ev. pizzasten i ugnen så att den blir varm - 40 minuter innan för en sten. Bakar du pizzan på ugnsplåt så värm den 15 minuter innan. Slå över ugnen till max grill 15 minuter innan du ska baka.

Ett tips när du bakar ut pizzorna är att använda mycket mjöl!

Ingredienser: 

0.5 pkt jäst (25g). Om du gör degen på förmiddagen och ska äta på kvällen kan du ta 15g jäst istället!

4.3 dl kallt vatten

10 dl vetemjöl (660g)

1 msk olivolja

1 tsk salt

Fyllning:

Sparris 1-2 pkt

Päron 1-2

Creme fraiche 250g

Getost 1 pkt

Valnötter

Riven ost

Flingsalt

Flytande honung

Gör så här:

Blanda ihop creme fraiche och getosten och lägg den som grund på pizzadegen. Lägg därefter sparrisen och tunna skivor med päron ovanpå. Strö över valnötter och riven ost. Efter att pizzan är klar i ugnen ringla över lite honung och flingsalt! 

Vi är lite osäkra på exakta mängden sparris och päron då vi brukar göra några med tomatsås som grund också. På dem brukar vi ha halloumi, champinjoner, tomat, och paprika. lite olika. :) 

Protect our winters (POW)

Idag blev det en sen publicering av dagens lucka i vår julkalender. Just nu är vi på väg hem från Bruksvallarna och träningslägret vi varit på tillsammans med Ski Team Skåne.

Skånska barn som älskar skidor och snö

I år har det varit väldigt lite snö i hela Sverige så här långt på säsongen och även om det inte går att dra några slutsatser utifrån ett enstaka år väcker det tankar om de pågående klimatförändringarna.

I lucka 9 vill därför lyfta fram föreningen "POW"; Protect Our Winters.

Här är några klipp från POW:s hemsida:

"POW drivs i Sverige av en ideell förening bestående av vanliga skid- och brädåkare som bestämt sig för att agera inför klimatutmaningen. Verksamheten startade 2007 i USA, och finns sedan 2016 i Sverige och övriga Europa."

"Mänskliga utsläpp av växthusgaser leder till att vår planet blir varmare. Det leder till klimatförändringar som påverkar vind, nederbörd och temperatur. De lokala effekterna varierar stort, men trenden är på de flesta platser tydlig – vintrarna blir varmare, grönare och kortare."

"Samtidigt förstår vi att smältande snö inte är det största problemet. Om vi inte lyckas rädda klimatet förändras förutsättningarna för liv på vår planet i grunden, vilket riskerar att leda till en massutrotning av växter och djur. Det blir också allt svårare att möta mänsklighetens växande behov. Miljontals kan tvingas fly undan stigande havsnivåer, svält och konflikter i spåren av klimatförändringarna."

"Klimatomställningen kräver breda samhällsförändringar och därför arbetar vi mot tre målgrupper. För det första vill vi driva fram förändringar inom politiken. Det behövs nya lagar och regler som styr företag, organisationer och konsumenter i en klimatsmart riktning. För det andra vill vi stimulera omställning inom näringslivet. Lösningen på klimatutmaningen ligger i nya produkter och tjänster som möjliggör klimatsmart konsumtion. För det tredje vill vi få individen att förändra sitt beteende. Konsumenter som väljer klimatsmarta produkter och tjänster, och väljare som premierar de politiker som har modet att agera inför klimatutmaningen, är helt avgörande."

XC STHLM är en nystartad längdskidklubb och anledningen till att vi har fått nys om "POW". Vi bad Björn Haring i XC Stockholm berätta mer om klubben och deras koppling till POW:

"XC är klubben för längdåkare som vill utvecklas tillsammans och samtidigt bidra till att behålla möjligheten att åka skidor för våra barn genom att bidra till ökad medvetenhet om klimatutvecklingarna bland skidåkare genom att stötta och sprida information om POW. Vi har själva ökat vår förståelse för problematiken genom föreläsningar för teamet och försöker bidra genom små enkla val i vardagen och i samband med vår skidåkning. Klubben stödjer även POW finansiellt: Vi är en vanlig skidklubb där alla kan bli medlemmar och som medlem hos oss är man medlem i POW automatiskt. Vi syns i spåren med POW-loggan men tvärtom från de flesta andra skidåkare så är det vi som sponsrar de vi har på kläderna istället för att de sponsrar oss. Som klubb går det jättebra för oss. Vi är nu 60 medlemmar efter 1 år och på Vasaloppet hade vi 8 åkare inom topp 250. Vårt långsiktiga mål är att få in 5 åkare i elitledet samt 3 tjejer i topp 1000. Följ oss gärna på instagram: @xcsthlm

Ett riktigt bra och inspirerande initiativ av både POW och XC STHLM tycker vi. Och fler borde följa i deras skidspår! Hur kommer det sig egentligen att vi inte gör allt som står i vår makt för att rädda vår planet?

"Vego i världsklass" i lucka 8

I lucka 8 i vår gröna julkalender vill vi lyfta fram ett högaktuellt spännande projekt som väver ihop våra intressen för idrott och grön mat. I oktober presenterade SOK tillsammans med WWF projektet "Vego i världsklass". Fem olympiska medaljörer är ambassadörer för projektet som vill visa att det är möjligt att ställa om till mer hållbar kost - och samtidigt kunna prestera i världsklass.

En av de fem ambassadörerna är Charlotte Kalla. (De övriga är Hanna Öberg, skidskytte, André Myhrer, alpint, Max Salminen, segling och Peder Fredricson, ridsport.)

Bild från SOK

Ett syfte med projektet som pågår i fyra år, 2018-2022, är att utmana fördomar och myter om vegetarisk mat och utveckla det vegetariska köket så att det kan bli ett alternativ för fler. Som en del av projektet kommer en "Vegoguide" tas fram tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och lanseras under hösten 2019.

"I Sverige lever vi i dag som om vi hade fyra jordklot och maten vi äter står för en tredjedel av klimatpåverkan."

Här är en färsk intervju med Charlotte Kalla om projektet.

Satsningen omnämns även i ett klipp med Lars Frölander i SVT:s programserie "Den vinnande maten". (1:30 in i videon.)

Vi ser fram emot att följa projektet!

Bild från "Vegme" som Charlotte Kalla är ambassadör för

Gröna tacos till fredagsmyset

Tacos är en av de rätter vi "veganifierade" långt innan vi slutade äta kött. Fia testade att byta ut köttfärsen mot tacokryddade röda linser och tyckte det var mycket godare och fräschare och senaste åren har vi utvecklat tacomenyn med olika bönröror. Lätt, billigt, godare, hälsosammare, bättre för miljön och snällare mot djuren. Win, win, win, win.

När vi hade vår "vegetariska vecka" sommaren 2016 testade vi olika vegetariska rätter. Det var lite som en "kul grej" för att vi var nyfikna och ville ha inspiration att äta mer vegetarisk. Vi fortsatte av bara farten en vecka till och slutade snart helt att äta kött 

När vi började äta mer vegetarisk var det med hälsoaspekten som utgångspunkt men vi upptäckte snart att vi fick alla andra aspekter "på köpet". Att vi redan gjort valet gjorde det lättare att ta till sig fakta som vi tidigare ignorerat eller inte satt oss in i. 

Djurindustrin och dubbelmoralen kring "husdjur" och andra djur är en sådan aspekt. 

(Den här insändaren sammanfattar det bra.)

Grisar är tex. ett av världens smartaste djur. De kan lägga pussel och spela TV-spel och har minst tjugo olika läten med olika betydelser, från ”jag tycker om dig” till ”jag är hungrig". Så här smarta är djuren vi äter. (Långt smartare än vår sjumånaders dotter alltså och det dröjer några år innan de är på samma nivå...;-))

Det som skulle betraktas som rent djurplågeri om det handlade om en hund eller katt är vardagsliv (ett kort sådant) för svenska grisar. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/grisar-gasas-infor-slakt
(Här är en exjobb från SLU om grisars sociala beteenden.)

Det här är som sagt bara en aspekt av ett mycket komplext ämne som gjort det lättare för oss att välja vegetariskt. 

Här är våra recept på gröna, djursnälla tacos!

Tacos vid Grövelsjön

Skinskidor och fluorvalla

Idag är vi på väg upp till Bruksvallarna på skidläger med Ski Team Skåne och vi tyckte det passade perfekt att tipsa om en av våra favvoprylar som sparar mycket tid och energi: skinskidor.

Utvecklingen av skinskidor har gått framåt senaste åren. Efterfrågan är hög och idag finns det riktigt bra skidor med skins.

Fördelen med skinskidor är alltså att man inte behöver valla fäste och i stort sett alltid har bra grepp. Glidvalla kommer man dock inte ifrån om man inte väljer att stålsickla.

En annan sak som måste utvecklas inom skidsporten är just användningen av miljö- och hälsofarliga fluorvallor. I Norge har fluorvalla nyligen förbjudits på ungdomstävlingar och under 2019 förbjuds försäljning av produkter med de farliga fluorämnena PFOA i hela EU.

Enligt Naturvårdsverket har högfluorerade ämnen (PFAS) använts sen 1950-talet i ett stort antal produkter. Tex. impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum.

PFOA (perfluoroktansyra) är ett av många (över 3000) högfluorerade PFAS-ämnen. Det är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människor och förbjuds som sagt inom EU under 2019.

PFOS är ett annat högfluorerat ämne som är förbjudet i EU sen 2008.

"PFOS och PFOA har identifierats som farliga för både hälsa och miljö. För andra ämnen saknas kunskap, både när det gäller varje ämne för sig och den samlade effekten av olika kombinationer av ämnen. Om fler perfluorerade ämnen skulle visa sig ha farliga egenskaper finns en risk för allvarliga och långsiktiga problem. Detta gäller i synnerhet om användningen ökar. De högsta halterna av PFAS finns bland organismer högst upp i näringskedjan som minkar, uttrar och sälar. Man har även funnit höga halter hos isbjörnar i Arktis."

Naturskyddsföreningen jämför högfluorerade ämnen med PCB och DDT:
PFAS – vår tids värsta miljögift?

Här finns frågor och svar om högfluorerade ämnen. 

Taget ur sitt sammanhang kan det låta löjligt att förbjuda valla eftersom just skidvalla inte är en så stor miljöbov men det finns alltså all anledning att ifrågasätta den omfattande användningen av högfluorerade ämnen och hitta bättre alternativ!

"Prylbantning"

En bra sak med att vi har bott två år på internat i Mora (och att vi fram till nyligen haft en pytteliten bil utan dragkrok) är att vi inte hade så mycket saker när vi bestämde oss för att bo kvar i Dalarna.

Nu bor vi i en liten stuga på 50 kvadrat och försöker verkligen hålla nere antalet prylar här. Att ha en bebis och gilla prylsport som cykling och skidåkning och samtidigt försöka hålla nere antalet prylar låter dock lite som en omöjlig ekvation.

Nu är vi i alla fall tacksamma att vi inte checkade av de där listorna på allt man "måste ha" när man får barn. Och att Lilo har så många kusiner som hon får ärva jättefina grejer av! :) Det mesta som hon inte har ärvt har vi köpt begagnat.

"Prylbantning" har för oss bla. betytt att vi:

- Hellre köper en dyrare pryl av hög kvalitet än billiga "slit och släng"-saker
Vår multivagn till Lilo kostade ganska mycket men är värd varje krona och den enda andra vagnen vi har är en retrovagn av samma årgång som Fia som vi hittade på nätet och har haft som "sovvagn".

- Gärna köper begagnat
Barnkläder är perfekt att köpa begagnat. Vi har hittat nya kläder med prislapparna kvar och jättefina hemmasydda kläder för bara några kronor.

- Att vi försöker vara kritiska och fråga oss om vi verkligen behöver en viss pryl
Det är tacksamt att bo så litet att man verkligen måste tvinga sig att tänka till innan man handlar något.

Att göra av med saker vi redan har är något vi har betydligt svårare för.
Det får bli nästa steg i vårt försök att leva lite "lättare"...

Cykelpendla på vintern

Det finns inget dåligt väder för cykling, bara lata ben! ;-)
Vårt fjärde tips blir att våga ta cykeln istället för bilen även på vintern. Det ÄR inte lika enkelt och lika skönt men det går! Det är nog inte så ofta man ångrar sig och tänker: "Idag skulle jag tagit bilen istället".

Här är några tips som underlättar för cykelpendling på vintern:

• Bor du där det är halt, köp dubbdäck! Det är en väldigt skön och häftig känsla att kunna cykla på ren is.  
• Skaffa ordentliga kläder. Antingen vintercykelkläder eller bra överdragskläder. Och överdrag till skor!!! 
• Bra lampa, inte bara för att synas men för att se själv! Det är dessutom väldigt roligt att cykla med bra lampa i skogen. :D 
• Planera och gör det enkelt för dig! Är det till jobbet du cyklar så se till att ha ombyte, jobbskor, duschgrejer etc där så att du slipper släpa allt fram och tillbaka! (Eller gör som Fia; köp en stooor ryggsäck ;-))

En mycket bra förebild för cykelpendlig är Falubon Henrik Öijer! Ta en titt på hans blogg här!

Team Nordic Trails julkalender

I tredje "luckan" i vår gröna julkalender tänkte vi tipsa om en annan julkalender!
Team Nordic Trails Trailjulkalender.

Varje dag presenterar en av orterna som Team Nordic Trail finns på en lucka. Luckorna innehåller fina tips på övningar och pass som man kan köra! :) Ta en extra titt den 11:e, då är det Moras tur! ;-)

Löpning är en av om inte den "grönaste" idrotten man kan hålla på med! Allt du egentligen behöver är ett par skor! :) Och så vida man inte lider av "löparmage" och har mycket gaser så bidrar den inte mycket till växthuseffekten! ;-)

Kalendern hittar ni här.

Nu tändas tusen juleljus

Idag är det första advent och i andra "luckan" i vår gröna julkalender tänkte vi passa på att ge ett litet tips som vi själv inte haft så bra koll på tidigare.

Vi gillar att tända ljus och ha det mysigt i vår lilla stuga och en hel del av ljusen vi använder är värmeljus. Men hur ska man egentligen sortera de små metallkopparna när de brunnit ut?

Vi har lärt oss att:

1. Ta bort veken och den lilla plåtbiten i botten på ljuskoppen. Om plåtbiten sitter kvar följer hela koppen med när stålet sorteras ut med hjälp av magneter i återvinningsprocessen och istället för att återvinnas förbränns aluminiumet. 

2. I Sverige använder vi årligen ca. 300 miljoner värmeljus. Aluminiumframställning är väldigt energikrävande och om aluminium kan återanvändas sparar man 95% av energin som det krävs att tillverka ny.

3. Kopparna ska vad vi förstått egentligen lämnas på återvinningsCENTRALEN  inte återvinningsSTATIONEN. (Alltså på den där stora anläggningen för grovsopor och inte den mindre lokala stationen för förpackningar.) Kommunerna har ansvar för insamlingen sedan 2015 eftersom värmeljushållarna inte räknas som förpackningar.

Så sant Ernst, så sant... ;-)