Klimatförnekelse - en otäck historia om tomtar och troll

Dagens lucka handlar om (klimat-)tomtar och troll. Världens klimatforskare är eniga om att klimatförändringarna idag sker oroväckande snabbt pga mänsklig påverkan. Ändå är klimatförnekare, eller klimatskeptiker som de ofta kallar sig själva, vanligt förekommande.

Så vanliga att Chalmers nu etablerat världens första forskarnätverk kring klimatförnekelse för att synliggöra hur förnekelse göder oförmågan att agera.

"Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper" säger Martin Hultman, docent inom vetenskap-, teknik-, och miljöstudier i en artikel i Chalmers magasin

Fokus för forskarnätverket "Centre for Studies of Climate Change Denialism", som kopplar ihop ett 40-tal av de främsta vetenskapliga experterna på området, ligger främst just på att förstå hur högernationalister, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjer sprider argument mot klimatåtgärder, hur de påverkar politiken och legitimerar det vardagsförnekande som de flesta gör sig skyldiga till då och då enligt Martin Hultman.

"Vi försöker förstå vilka hinder som finns för att samhället och vi människor ska ta klimatvetenskapen på allvar. Ett viktigt mål är också att ge förslag till hur en mer effektiv klimatkommunikation kan se ut."

"Tekniken har alltid påverkats av makt och värderingar, av makthavares och företags agerande."

"Jag har två insikter i mig. Jag vet hur länge kunskapen om klimatförändringarna har funnits och hur många som har motarbetat den under lång tid. Då kan jag tänka: Vi har inte en chans, vi kommer att bränna planeten. Men samtidigt är det vi människor som bygger och upprätthåller vår värld, och det har tidigare i historien skett stora skiften i makt och värderingar - som medborgarrättsrörelsen, kvinnors rösträtt, avskaffande av slaveriet. I samband med sådana former av maktförändringar kommer också lagstiftning, tekniska lösningar och politiska förändringar."

Exempel på kända klimatförnekare är tex. Donald Trump och "Stockholmsinitiativet".

Psykologilektorn Kirsti Jylhä som doktorerat och skrivit avhandlingen "Ideological roots of climate change denial" säger i en artikel i "Modern Psykologi" att det finns en hög vetenskaplig överensstämmelse i klimatfrågan. Uppskattningsvis 97 procent av klimatforskarna är ense om att klimatet förändras på grund av mänsklig påverkan. Men varifrån kommer den motsatta synen?

"Analyser har visat på att majoriteten av motbevisen inte grundar sig på vetenskapliga källor, utan att det medvetet skapas felaktiga motbevis till klimatforskningen, med syfte att väcka osäkerhet och tvivel hos allmänheten. Den taktiken är inte ny, utan har använts bland annat inom tobaksindustrin. På 1960-talet upptäckte man att om man lyckas skapa tvivel kring forskningsresultat om rökningens hälsoeffekter, så kommer allmänheten inte att lita på resultaten och med högre sannolikhet fortsätta att röka. Liknande strategier har använts i klimatfrågan, där till exempel vissa oljebolag har stöttat och finansierat så kallade förnekelsemaskiner (denial machines) som sprider felaktig information."

Hon fortsätter vidare:

"De flesta av oss är inte klimatforskare, och därför kan vi inte generellt förväntas kunna avgöra vilka utsagor som bygger på pålitliga vetenskapliga bevis och vilka som är fabricerade. Och om allmänheten ges bild av att det råder stor oenighet i klimatfrågan bland forskare, tas beslutet om vilka man ska lita på utifrån andra grunder än de vetenskapliga. Från en psykologisk synvinkel är det en viktig fråga vilka faktorer som påverkar viljan att lyssna på eller motstå varningarna om klimatförändringar."

Bild från studien "Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan"
från Naturvårdsverket