Skidpremiär i Grönklitt i oktober!

Igår, den 28:e oktober, körde vi säsongens första pass på snö i Orsa Grönklitt. Vi visste sen länge att premiären skulle vara den här helgen men fram tills igår har det känts väldigt overkligt. Men igår förmiddags åkte vi upp till Grönklitt och möttes av 2,7 km spår och solsken. Vilken drömstart på säsongen! :)

Idag fick vi sällskap av Adams kompis Ulf upp till Grönklitt. Adam skejtade och jag körde klassiskt med perfekt klisterfäste precis som igår. Om man bortser från kladdet är det sjukt gött med klister och jag gillar verkligen bettet som ett bra klisterfäste ger.

Vi gled omkring två timmar i strålande solsken idag och bara njöt. Det hade fryst på i natt och var fantastiskt fina spår! :)

Nu väntar en lugn träningsvecka och uppladdning inför Kullamannen innan vi åker ner till Skåne på onsdag. Det är en hel del som behöver planeras och fixas inför loppet...

Vallarapport:

Bas: Tunt lager med Swix KB20 Base Klister Spray

Mellanlager: För att bättre slitstyrka ett tunt lager med Swix KX35 Violett

Topp: Swix KX45 Violett klister tillsammans med Swix VM Universal Klister

Höstträningen rullar på

För Adams del har det ironiskt nog mest varit cykling som har funkat att träna de senaste veckorna sen cykelvurpan. Han fick ju en rejäl smäll på revbenen när han vurpade och efter några dagar testade han att skejta lite men det gick inte alls utan gjorde att han fick ännu mer ont. Efter det har han undvikit all träning som inte har känts bra för att inte dra ut på problemen längre än nödvändigt. Dessutom har jag fått hålla igen på skämten för att inte frammana några skrattattacker. ;-)

Cykling har i alla fall funkat bra som tur är! Men eftersom jag velat hålla igång med löpning och rullskidor också så har vi tränat en hel del på vars ett håll de senaste veckorna...

Min träningsmängd har inte varit i klass med Adams senaste månaderna. Jag är imponerad över hur målmedvetet han tränar och hur mycket han orkar! Men jag är nöjd med hur min träning flutit på. Jag har gått mycket på känsla och tränat på mer när det känns bra och fått till en bra mix av olika träningsformer och typer av pass tycker jag. 

Senaste månaden har jag kört ett klassiskt rullskidpass i backen upp till Grönklitt varje vecka. Det blir ett bra tröskel- och teknikpass och det är kul att jämföra tider, puls och känsla från gång till gång. 

Kyligt!
Första morgonen med bilruteskrap. 

I fredags vågade Adam sig på att testa rullskidor igen.
Stakning funkade inte, men diagonalåkning!

Jag har också kört ett längre cykelpass på typ tre timmar varje vecka. Jag är så glad att jag kom loss och köpte en mountainbike till slut. Den har verkligen berikat mitt träningsliv! ;-) Det har varit ett bra sätt att träna benen och komma ut på distanspass eftersom jag varit försiktig med att trappa upp löpningen för snabbt efter knästrulet i somras.

Kul distanspass med Lena som passade på att
verkligen insupa atmosfären i Bonässkogen

Igår var det en riktigt fin höstdag. På morgonen var det dimmigt och disigt när Adam körde ett pass på vägen till jobbet. 

Efter lunch sken solen och jag passade på att "springa" mitt första långa distanspass på länge. (I tid, inte sträcka! x)) Jag har inte känt av knäet alls senaste tiden så det är väldigt skönt. Däremot kan jag få lite känningar i ljumsken ibland men nu vet jag hur jag ska hantera det och det är inget som hänger i efter passen. Jag packade ryggsäcken med dricka och lite dadlar och en bar. Och kameran! Vädret var jättefint och planen var att få till en skön utflyktstur och tillåta mig att stanna och fota när jag kände för det. Jag sprang "rågången" i Bonäs bort till Östnor och "Släntracet". Jag hade inte ambitioner om att vara ute så länge först men det flöt på fint och var så skönt och fint ute att det gick av bara farten. Härligt när det är så! Fick ihop tre timmar effektiv tid och många bilder...;-)

Utsikt från vändpunkten vid trappan på "Släntracet"

"Rågången" mellan Bonäs och väg 70

En av "slänterna" på Släntracet

Utsikt från den övre delen av Släntracet

"Rågången"

Den senaste tiden har jag som sagt inte sprungit så långa pass annars men jag har däremot kört ett antal längre pass uppför slalombackarna på Gesunda och Gopshus. Vilket betyder att det blir mer stavgång eller gång än löpning. Tidigare körde vi bara intervallpass i Gopshus eller Gesunda men inför vår ultrapremiär på Kullamannen förra året insåg vi att det blev bra och skonsamma distanspass att köra några timmar med eller utan stavar upp- och nedför slalombackarna. 

Idag tog vi bilen bort till Gopshus och roade oss med att gå upp- och nedför backen i två timmar. Adam har inte sprungit något sen cykelkraschen men testade skidgång idag. Det gick bra! Han gick på lite hårdare och varierade med att springa upp utan stavar medan jag tog det lugnare och hade stavar hela passet. Vädret var inte lika nice som igår men det började inte regna förrän på slutet när vi redan var igång och var varma och det blev ett rätt fint pass ändå. 

Nu är det mindre än tre veckor kvar till årets stora utmaning: Kullamannen ultra - 100 miles (ca. 16 mil) och +4000 hm. Loppet börjar i Båstad, går på Skåneleden genom tre naturreservat och slutar med tre varv ute på Kullaberg. Loppet slutar alltså med att vi ska springa samma sträcka som vi sprang förra året men den här gången ska vi ska ha sprungit 10 mil innan dess. Det kommer bli vår största utmaning i idrottsväg hittills och det kan gå precis hur som helst!

Cykelvurpa, spricka i revbenet eller muskelsträckning?

I lördags blev vi guidade av Jacob (från JohnsSport) och hans tjej på en fin cykeltur omkring Gesunda/Siljansfors. Jag (Adam) vann ett presentkort på Gesunda i somras när jag sprang en tävling där. (obs utlottningspris ;-)) I helgen var det sista helgen de hade öppet under sommarsäsongen så det var dax att käka lite våfflor på toppstugan! :)

Vi körde ut till Gesunda vid 9-tiden och mötte upp Jacob och Frida. Allt gick lugnt och fint i början men på vägen ner mot Siljansfors fick jag på något sätt tyngden för långt fram och jag for ner i backen. Jag landade på sidan med armbågen under de nedre revbenen. Benet fastnade i styret också vilket gjorde att jag inte kunde ta mig loss. Eftersom min arm låg under kroppen och tryckte mot lungorna blev det svårt att andas. jag försökte ta lugna djupa andetag men det var inte förrän när Fia och Frida fick loss benet och jag fick bort armen som luften kom tillbaka. Som om det inte var nog blev vi attackerade av älgflugor också...

Cykeln höll som tur var och jag var i tillräckligt bra skick för att cykla vidare även om det gjorde ont.

Såhär cyklade vi

När vi kom tillbaka till bilen bytte vi om och gick upp till toppstugan på Gesunda. Vi var mer hungriga än fikasugna så vi tog varsin veggieburgare istället. Tydligen var det två för en på all mat så presentkortet på 200 kr räckte nästan till varsin efterrättsvåffla också.  Äkta glädje! ;-)

Foto: Jacob Gustafsson

Sista biten körde jag och Jacob en annan väg

Det får bli några dagar utan stakning och löpning nu, det går inte med skadan från fallet just nu. Får hoppas det går över så snabbt som möjligt. Träningen i september har gått riktigt bra annars. 78 timmar kom jag upp i vilket är nytt rekord tror jag. I oktober blir planen att köra lite mer högintensivt, lite mer styrketräning, byta ut vissa cykelpass mot rullskidor. Löpningen ska hållas igång också så att det känns bra inför Kullamannen.

Lite bilder från träningen i september: