Banan (Hämtad från http://ppverticalk.se/sv/trail) |
- Vindjacka
- Extra långärmad underställströja
- Handskar
- Mössa
Adam satsade på att springa i sina rödsvarta Salomon S lab Ultra SG och Fia tog sina svarta Speed efter lite funderande. Vi tog med oss en flaska med dricka i ryggsäcken också eftersom det var så soligt och varmt.
Damerna startade 18.00 och herrarna en kvart senare. Totalt var det 146 deltagare.
Fias lopp:
Inför start var jag väldigt osäker på vad jag hade gett mig in på. Hur lägger man upp ett sånt här lopp? Det enda liknande jag gjort är att gå skidgång uppför Gesunda och Gopshus eller när vi sprang Ultraks i Schweiz förra året och började med en lång klättring. Mina ben gillar inte sånt! Jag får syra i vaderna långt innan resten av kroppen tycker att det är något problem och måste hålla igen och inte pressa på om jag inte ska stumna. Då har det ändå blivit väldigt mycket bättre än hur det var när jag flyttade till Mora men jag var inställd på att bevaka sistaplatsen. ;-) Min taktik var att ta det lugnt och kontrollerat och inte ryckas med i starten utan gå på benkänslan upp till 0,5 k-skylten och sen se hur det utvecklade sig. Johannes guidade oss den första delen av banan som uppvärmning. Jag kände av knäet och kände mig väldigt flåsig. Körde min stretch som får knäet att kännas bättre innan vi joggade ner sista biten tillbaka till starten. Sen utförde jag en "förargelseväckande beteende"-aktivitet innan Adam masserade ut mina vader sista minuterna innan det var dags att ställa upp på startlinjen.
Första delen körde det ihop sig direkt när de smala partierna med klättringar kom men det passade mig bra och jag försökte bara ta det lugnt, sänka pulsen, slappna av och samla energi och inte stressa på. Jag hade A3-puls 25 sekunder efter start typ men flåset kändes mycket bättre än på uppvärmningen och knäet kände jag inte av alls. Jag hade en bekant rygg från Salomon 27k framför, en tjej som skulle springa alla lopp under veckan, som verkade hålla ett lagom tempo så jag stannade kvar bakom henne.
Brantaste partiet på banan |
Varje "100 hm" skylt kändes som en seger och när jag kom upp till 0,5 k-skylten kändes det riktigt bra. Det hade tagit typ 30 minuter och gått lättare än jag befarat. Jag tog mig om några tjejer framför och fick lite extra energi att jobba vidare ett tag. Snart började jag höra att de första herrarna var på gång bakom. Inspirerande och imponerande! Jag blev glad och sjukt imponerad när Johannes kom ikapp mig som tredje herre! Sjukt bra jobbat och jag försökte heja fram honom bäst jag kunde. (Oskar vet vad det innebär...;-))
När jag kom upp till kabinbanan kändes benen inte alls så pigga men jag fick lite pepp från tjejen jag hängt efter tidigare när hon kom ifatt igen och försökte rycka upp mig och kämpa vidare. Jag hade haft förhoppningar om att kunna plocka mer den här biten men kunde inte göra så mycket mer än att ta mig framåt steg för steg. Under en stor del av loppet hade jag roat mig med att räkna 1-60. Det funkade som distraktion och avslappning och gjorde det lättare att hålla uppe takten. Sista korta klättringen gjorde jag ett litet ryck för att gå om en tjej jag kommit ifatt och fortsatte sen upp mot målet i min egen takt. Sjukt skönt att passera mållinjen! Det var en magisk stämning där uppe på toppen med milsvid utsikt, ljudet av kobjällror från publiken och alla glada och nöjda tävlingsdeltagare. Redan där och då var jag sugen på mer och kände att det här är något jag vill göra igen!
Loppet i siffror:
Tid: 1:09:19Sträcka: 5 km
Höjdmeter: 1000
Placering: 20/35 damer 102/146 totalt
Snittpuls: 88%
Maxpuls: 92%
Adams lopp:
( I loppet pratar jag både meter och höjdmeter, förkortas m och hm ;-))
Min plan för loppet var att hålla tröskelfart första halvan och därefter se hur benen kändes och eventuellt kanske kanske öka lite. Jag hade satt ett tidsmål att försöka komma under 60 min. Ju närmare start jag kom desto mer orealistiskt kändes tidsmålet. Och att ha ett tidsmål på denna typ av race när man aldrig sprungit det förr kan vara rent av dumt att ha.
I och med att banan smalnar av snabbt i början ställde jag mig hyfsat långt fram för att inte fastna. Men det hjälpte inte... När starten gick maxade folk allt vad de hade och det var verkligen inte min plan! Jag försökte hänga på i ett lagom tempo bara.
Innan start |
Stopp i backen |
När man tagit 350hm ungefär började det brantaste partiet på hela banan. Det fanns rep här som man kunde dra sig uppför om man ville. Till en början försökte jag använda repet men när folk bakom mig tog tag i det drogs repet i sidled så att jag nästan trillade. Jag valde att gå på all fyra efter det (därav att jag blev så lerig ;-)).
Hela det branta partiet gick ganska lugnt så när det "plattade" orkade jag springa lite och tog en del placeringar här. Vid 500 hm hade man lite mer än halva kvar och min klocka stod på ca 25 min så jag hade lite marginal till mitt tidsmål. Sträckan upp till kabinbanans slut var väldigt rolig. Jag fortsatte plocka placeringar successivt och stora delar gick att springa på. Stenigt och omväxlande terräng.
Den sista biten upp från kabinbana var riktigt kämpig. Vi hade ju gått den ett par dagar tidigare men den var längre än jag kom ihåg. :P Jag hade knappt 10 min på mig att klara under timmen och det var nog inte förrän jag hade 200 m kvar som jag kände mig riktigt säker på att klara det.
Nämnde jag att jag hade ont i magen också? Ett återkommande problem på många av årets tävlingar tyvärr. Denna gången gjorde det att jag inte kunde gå på för hårt vilket kanske iofs var bra. Jag kunde ändå hålla tröskel vilket planen var. Men om det hade funnits en toalett vid starten hade jag använt den! x) Men vilket lopp! Sjukt kul! Tillräckligt lång (tid) för mig också, inga snabba ben behövs ;-).
Tid: 57:43
Sträcka: 5 km
Höjdmeter: 1000
Placering: 41/104 herrar 48/146 totalt
Snittpuls: 172 slag/min (90%)
Maxpuls: 178 slag/min (93%)
Alla resultat finns här.
När vi mött upp Johannes och fått rapport om hans grymt imponerande fjärdeplats och fått våra våfflor UTAN hjortronsylt (fanns bara hallonsylt trots att hjortronsylt utlovats i PM:et...) hade vi börjat bli ganska kalla och tog på överdrag och sprang ner till kabinbanan.
Saker man gör för att få en våffla... |
Vi hade bävat för att ta oss ner men var alla förvånadsvärt pigga i benen och sprang på bra ner till kabinen. Superkul löpning! När kommer Vertical K downhill? ;-)
Sen tog vi kabinbanan ner och hängde vi på torget fram till prisutdelningen. Dagens bästa var nog glassen från "Grädda" vi fick där nere efter loppet! :) (Dagens minus; ingen vegetarisk after race macka! Hallå?)
Johannes fick sitt pris, Adam vann en väska i utlottningspris och sen gick vi och fixade lite käk och gick tillbaka till lägenheten. Väldigt skönt med en natt inomhus efter två tältnätter och vi sov riktigt gott! Sen bar det hemåt mot Bonäs igen efter några riktigt bra dagar i Åre.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar