Fäbodlunken 2016

I helgen var det tävlingsdags igen. Tyvärr jobbade Adam så jag fick klara mig utan hans sällskap och han fick klara sig utan "Fäbodlunken". 

Fäbodlunken är en löptävling på Gesunda som har klasser för alla åldrar och ambitionsnivåer. Jag ställde upp i 12 km-klassen som startar vid Gesunda bystuga, passerar Mångbergs och Kansbergs fäbodar och har målgång vid Åsengården. Banan börjar direkt med en rejäl stigning i 2 km följt av lika mycket utför, ett segt motlut ett antal kilometer och en riktig monsteravslutning sista kilometerna.

Invigde nya skorna (Salomon S-lab Sense 5 ultra)
med intervaller i torsdags

Vi sprang tävlingen förra året och då lyckades jag med konststycket att springa fel på ett ställe. Därför blev jag lite snopen när jag fick höra att det var en annan bansträckningen i år. Det visade sig dock att banan bara var ändrad lite i början så den gick direkt in i skogen för att slippa asfaltsträckan i början och öka på banlängden som varit några hundra meter kortare än 12 km tidigare. Stället jag sprang fel på visade sig dessutom vara helt omöjligt att springa fel på nu! :)

Banprofil

Bansträckningen

Min pulskurva och höjdprofil

Löpning uppför är inte min grej, även om jag gör vad jag kan för att ändra på det. Att gå ut lugnt och kontrollerat på tävling är inte heller min grej. Så jag såg det här som en perfekt träningstävling för mig! :)

Precis som på Mora Trail för några veckor sen började ju banan med en tuff uppförsbacke och jag var inställd på att verkligen hålla mig i skinnet och inte ryckas med i andra löpares tempo utan gå in i min egen bubbla och vara fullt fokuserad på mig själv.

Jag hade dessutom samma taktik som på Mora Trail; att värma upp ordentligt och avsluta uppvärmningen med några hårdare, korta enminuters-intervaller med tröskelkänsla. Jag tror det kan vara bra för mig som är så segstartad och att det kan "ta ner" det värsta adrenalinpåslaget...;-) Efter uppvärmningen fick vaderna en rejäl omgång med foamroller. (I brist på Adams massagehjälp...)

Det gick helt ok att ta sig upp till toppen av första backen och sen började den roliga utförslöpningen. Jag är sjukt ojämn uppför och utför och försökte trycka på rejält utför för att kompensera för min dåliga uppförslöpning...;-) Det var jättekul att springa på den lite knixiga banan utför men det gällde att hålla tungan rätt i mun och ha fullt fokus hela tiden. Kanske pressade jag på onödigt hårt det här partiet men det var i alla fall kul och skönt att springa! ;-)

Jag såg en annan tjej framför mig ett tag men lyckades slå undan tävlingsinstinkten och köra mitt eget race. Jag tog in lite utför och tappade lite uppför hela tiden. Eftersom det mest var uppför blev utgången som väntat och jag var långt efter väl i mål. 

Jag hade förträngt hur seg sista delen av banan var! Stört! Efter vätskekontrollen i Kansberg gick det utför och jag tryckte på friskt enl. samma princip som tidigare. De sista 1,5 kilometerna hade typ samma stigning som de första kilometerna och benen var betydligt mindre pigga nu av någon anledning. Men trots allt finns det alltid lite krut kvar till ett platt upplopp och jag slog till med en spurt in i mål. Sprang i mål på en 9:e plats på 1:06.45 med en snittpuls på ca. 91%.

Alla resultat finns här. 

Efteråt var jag ganska trött och hade lite blandade känslor. Jag hade hoppats på en lite bättre tid men samtidigt var det svårt att jämföra mot förra året eftersom banan var annorlunda. Jag är i alla fall nöjd med att ha fått till ytterligare en rolig, kuperad löptävling och ett helt ok upplägg. 

Senare på dagen efter tävlingen var jag väldigt slö och i söndags vilade vi. Igår körde vi en kort morgonjogg och på kvällen körde vi vårt nya favoritpass; tröskelträning i Grönklittsbacken. Det är sjukt smidigt att träna där nu när vi bor nära. Vi gjorde som vanligt; Adam kör upp bilen och rullar ner och jag blir avsläppt och värmer upp längs vägen dit och en bit upp i backen. Den här gången körde vi en sammanhängande tröskel hela vägen upp. Adam körde skate och jag klassiskt "fri teknik". Det kändes lite segt i början men bättre och bättre under tiden. Sista biten efter Fryksås hade jag riktigt bra känsla och det var kul (men stört jobbigt) att trycka på lite mer sista biten upp. Riktigt gött att komma upp på toppen!

Morgonjogg ner till Orsasjön

En riktigt härlig start på dagen!

Vilodagsaktivitet