Skidåkning i Idre

Den här veckan har vi höstlov och efter att ha konstaterat att det inte fanns några superbilliga sista minuten till värmen bestämde vi oss för att satsa på skidåkning på snö istället. Valet stod mellan skidtunneln i Torsby eller Idre fjäll. Eftersom vi var i Torsby för några veckor sen och var sugna på att åka utomhus bestämde vi oss för att ge Idre en chans.

Idre ligger lite drygt två timmars bilfärd från Mora, precis som Torsby. De har tydligen satsat mycket på att kunna öppna så här tidigt på säsongen. Banan var 2,6 km lång med varierande och rolig åkning.

Vägrenar som vanligt i Idre

Där uppe väntar det vita guldet!

Det blev inte lika mycket pannbensträning som att grotta in sig i tunneln och var skönt att slippa den där råa kylan. Lite kallare hade det dock kunnat vara. Nu låg det 2-4 grader över nollan. Spåren höll ändå ihop bra och var nypreparerade var morgon och fästet (rossa och multigrade) funkade kanon.

Första passet när vi kom upp körde vi dock med blanka skidor. Vi visste ju inte riktigt hur föret skulle vara och hade inte haft tid och ork att förbereda fästet. Det var ganska trögt före och vi fick bita i för att staka runt den bitvis ganska kuperade banan. Men det var bra träning och gött efteråt. ;-)

Stakning!

Efter premiärturen checkade vi in i vår lilla stuga, åt en sen lunch och slappade lite innan det var dags för pass två. Det var grymt skönt att få använda benen lite! :) Fästet funkade hur bra som helst och vi fokuserade på diagonaltekniken.

Mer snö på väg!

Igår började vi dagen med att Adam bättrade på vallan och Fia bakade scones till frukost. Bra arbetsfördelning! ;-) Efter frukosten körde vi två timmar klassiskt. Det var väldigt hög luftfuktighet och dimmigt i början av passet.

Diagonalåkning i dimman

Tillbaka till stugan för att värma på spaghetti och köttfärssås från kvällen innan till lunch och slappa lite (mycket) innan det var dags att ge sig ut igen. Nu skate!

Skidåkarmat

Efter två timmar skate fick Adam dra med sig ett litet lik hem till stugan. Vojne vojne. Satt fint med ugnsbakad lax till kvällsmat och öl- och popcornfrossa till Bonde söker fru! ;-)

Idag körde vi sista passet innan vi skulle åka hem. Vi hade funderat lite på att springa upp på Städjan en sväng efter skidåkningen men det var nog för väl att vi avstyrde det. Efter nio timmars skidåkning på 2,5 dagar var vi rätt möra båda två och insåg att det nog var bättre att köra hemåt innan vi var alltför trötta.

Nu är det förhoppningsvis mindre än två veckor till nästa snöläger med skolan!

Uppför Grönklittsbacken

Idag har vi kört ett av mina (Adams) favoritpass: Tröskel uppför Grönklittsbacken. Den är ca 13 km lång och man tar drygt 550 höjdmeter. Den är inte tokbrant alltså men fullt tillräckligt. Det är inte på många andra platser man hittar så långa backar.

Denna gången var Lena och Axel med och körde. När vi kom till Våmhus gick jag, Fia och Lena av och värmde upp längs med Orsavägen till starten av backen. Axel tog bilen upp till toppen och åkte sedan rullskidor ner så att vi skulle slippa det.

För att det skulle bli hyfsat jämt idag så körde Fia och Lena på tvåor, jag på treor och Axel fick ta fyror. I början höll jag och Axel ett ganska jämt tempo. Där det var lite plattare drog jag men när det blev brantare och han använde benen kunde jag inte ligga på tröskelfart och samtidigt hänga med (eftersom jag valt att endast staka).

Det gäller att inte öppna för hårt på så långa trösklar. Om man ansamlar för mycket mjölksyra i början får man sota för det i slutet. Man blir tillräckligt trött ändå efter ett tag :) Fast kanske inte Axel, han ville inte åka bil med tillbaka till Mora utan tog rullskidorna... Sen är han på en aningen högre nivå än oss andra också. (Han imponerade stort i vinter med en 18:e plats på Vasaloppet och 5:e bästa svensk och kör fortfarande sitt eget race utan team!)

Upp tog det cirka 55 minuter, snitthastighet på 14,1 km/h och en snittpuls på cirka 170 slag/min.

Lena och PNO:n

Ett ganska grått landskap

Fia på väg uppför sista branten
Helt sjukt vad bilden luras, mycket brantare i verkligheten!

Tröskel och distans på rullskidor

Igår ringde klockan klockan 07:00 som vanligt, frukosten är ju 07:30 varje morgon. Med förhoppning om att vara piggare vid nästa vakning ställde vi ny väckning 07:40. fast det räckte inte riktigt... Vi var fortfarande trötta. Vi bestämde oss för att skippa frukosten och klockan 08:30 gick vi tillslut upp. Lite bristande disciplin men huvudet var riktigt trött efter en heldag i bilen på söndagen.

Vi hade bestämt oss för att köra klassiska trösklar i Bergkarlås och när vi gick upp såg vädret riktigt lovande ut, strålande sol och skön kall luft. Men när vi skulle ge oss ut hade en tät dimma lagt sig över hela Mora.

Dimman började lätta lite när passet var klart

Totalt fick vi in drygt 40 minuter A3 tid. Vi hade båda lätt att få upp pulsen så vi kunde njuta hela vägen upp till toppen av Turistvägen. Dimman som låg i Mora var inte särskilt tjock så ganska snabbat när vi tagit några höjdmeter lättade den och vi fick lite sol på oss också. :)

Idag inleddes dagen för Fia med tentamen i Anatomi och Fysiologikursen som hon läser. Eftersom den är på distans så fick hon skriva den hemma framför datorn. Adam gav sig ut på rullskidorna så länge. När Fia var klar (den tog bara 18 min att skriva) så gav vi oss ut på ett distanspass tillsammans.

Våra fina OneWaystavar och Gesundaberget bakom

Motivationen på passet idag var inte på topp direkt. Grått, fuktigt väder och vi var båda ganska trötta. Men men, alla pass kan inte vara roliga. ;-) Vissa ska bara betas av...

Imorgon blir det löpning i Östnor. Röda rundan, oklart hur långt och kuperad den är, Minatti hade inte sprungit den tidigare så vi får väl se (som vanligt). :)

En höstvecka i Skåne

Förra fredagen åkte vi ner till Skåne för att fira Adams mamma och Fias pappa som fyllde år. Minatti, vår tränare, har haft semester den här veckan och vinterdäcken till bilen låg i Adams föräldras garage så det passade väldigt bra med ett Skånebesök just nu.

Bilderna nedan summerar veckan ganska bra. :)

Vi besöker nästan alltid Skäralid när vi är hos Fias föräldrar.
Denna gången blev det dock ingen löptur. Det fick räcka med
en skön eftermiddagspromenad :)

Höstfärger!

I onsdags åkte vi ner till Lund och hämtade våra nya Salomonskidor hos Huselius Skidsport. Utplockade av och slipade av Håkan! :) Stort tack för servicen! På kvällen var vi med på klubbens intervallpass. Tuffa stakintervaller i höstmörkret stod på schemat. Riktigt roligt träffa alla i klubben. Johannes och Oskar var grymt starka på alla sex intervaller!  

Salomon Carbon Skate Lab Ski kommer bli roligt att testa! :)

Adam slipar stavspetsar inför klubbpasset
Många skåningar på hjul!

I torsdags tog vi en lång och lugn löptur i Ängelholm. Det är väldigt fint längs kusten i Ängelholm och naturen är mycket varierande så det blev en härlig tur som urartade till en fotoexkursion eftersom Fia hade sin kamera med i vätskeryggsäcken. ;-)

Nedanför Klitterhus

Nästan så man blev badsugen

Roligt att leka i klitterna :)

Mysigt i Kronoskogen

Fina färger

Igår var vi på Friskis och Svettis i Ängelholm och styrketränade. Adam körde ett pass med sin kompis Victor och Fia passade på att äntligen få köra sitt "gamla vanliga" gympass som inte riktigt går att få till i skolans gym. Kul att stämma av styrkeutvecklingen. Träningsvärk idag!

Kul med gymträning!

I morgon åker vi tillbaka till Mora igen. Det verkar ha blivit lite kallare senaste veckan och det börjar kännas som att snön inte är så långt borta nu... :)

Ny samarbetspartner - ONE WAY!

Vi är väldigt glada över att presentera vår nya samarbetspartner One Way som kommer vara med och stötta oss med stavar i höst och vinter!

One Way sport är ett finskt sportmärke som grundades 2004 med huvudkontor i Vantaa/Finland. Företaget har återförsäljare i hela 29 länder runt om i världen.

OneWays toppstav "Premio HD" är en väldigt lätt och styv stav som är mer slagtålig än sin föregångare.

- Lägre vikt (58 g/m)
- Styvare än föregångaren
- Ny rem
- Nytt lättare korkhandtag
- Bättre pendel (genom att tyngdpunkten är flyttad 10 cm högre upp på staven)

Charlotte Kalla bytte till stavar från OneWay inför VM i Falun. Ida Ingmarsdotter, Anton Lindblad, Martin Fourcade och Dario Cologna är andra skidåkare som kör med Premio HD.

Martin Fourcade kör med Premio HD

Vi är väldigt glada för samarbetet och tycker det ska bli kul att få träna och tävla med en riktigt toppstav i vinter! Adam har redan testat Premio HD en del under slutet av förra säsongen och var väldigt nöjd med stavens pendel och känsla. Fia har bara testat föregångaren "Diamond Storm Premio" och tycker det ska bli kul att se hur staven har utvecklats. 

Imorgon blir det ett specialinsatt långpass stakning! ;-)

Läger i Torsby

Visst lever vi så gott som "lägerliv" i Mora men det blir ändå lite annat att åka iväg på läger tillsammans med klassen och Minatti. Den här gången bar det av till Torsby för fyra dagars träning i och utanför skidtunneln. Vi bodde på Valbergsängens vandrarhem och åt lunch i deras restaurangen. Frukost och kvällsmat fixade vi själva.

Vi åkte från Mora i söndags morse och körde ett första pass i tunneln direkt när vi kom fram. Vi hade verkligen längtat efter att få åka skidor på snö! Första passet var klassiskt och vi körde lite teknik- och balansövningar tillsammans för att komma igång. Det var lite ovant i början men vi kom in i det väldigt mycket snabbare än förra året. Minatti filmade diagonalåkning under passet och på kvällen tittade vi på filmerna tillsammans. Det är väldigt lärorikt att titta på teknikfilmer, både på sig själv och andra. Det har vi lärt oss väldigt mycket av sen vi började skolan. På eftermiddagen körde vi skate och Minatti filmade treans växel.

Grått, kallt och alldeles alldeles underbart
;-)

På restaurang Vallbergsängen är det
glass till efterrätt varje dag! 

På måndag morgon stack vi ut på en gemensam morgonjogg innan frukosten och sen gick vi till tunneln. Stakning stod på schemat och vi började med gemensamma teknik- och balansövningar och sen hade vi fri åkning och filmning. Fia jobbade mycket på att få till låsningen och hitta trycket i stakningen i olika lutningar och hastigheter.

Fia letade tryck i stakningen

Läger med Christian Minatti inkluderar oftast inslag av diverse "udda" sporter förutom skidåkning. På måndagseftermiddagen var det dags för fotbollsmatch och skidgång. Det var skönt väder och faktiskt riktigt kul att spela fotboll. ;-) Skidgången uppför slalombacken var uppbyggd som en pyramid där vi gick upp olika antal hopp/steg med jogg ner mellan varje set; 5x20 steg, 4x35 steg, 3x50 steg, 2x75 steg, 1x120 steg och sen tillbaka hela vägen till 5x20 igen.

Nöjd Adam efter skidgången

På tisdagsmorgonen joggade vi bara en kort sväng på 10 minuter innan det var dags för "gummislangsträning".

Morgonträning i dimman

Fångläger?

Efter frukosten körde vi klassiskt i tunneln. Den här gången var fokus att hitta flyt i växlingarna mellan diagonal, frånskjut och stakning. Efter lunch och en powernap körde vi skate med fokus på treans och fyrans växel. Vi körde ett antal övningar tillsammans, med och utan stavar, och sen var det fri åkning och filmning. Nu började kroppen vara lite mör!

På onsdagen, efter en kort morgonjogg, gick vi uppför slalombacken vid skidstadion för att köra "stengymnastik". Alla fick leta upp en lagom stor sten och sen körde vi ett antal olika uthållighetsstyrkeövningar. Dimman låg tät och solen sken. En fantastiskt fin start på dagen! Men det kändes att musklerna började bli lite trötta...

Efter frukosten var det dags för sista passet i tunneln. Adam började med en timme skate medan Fia körde klassiskt hela passet. Vi drack sportdryck under passet, vilket vi i stort sett aldrig gör, så vi lyckades hålla humöret och energinivån uppe trots att vi var rätt trötta i musklerna.

Sen var det dags att packa ihop och städa ur rummen och äta lunch innan vi lämnade Torsby för att åka tillbaka hem till Mora. Ganska snart efter avfärd visade det sig dock att bussen hade andra planer...

Ajaj

Motorn fick ett sammanbrott och tappade all kraft och vi blev stående längs med vägen 20 minuter från Malugn. Ett antal telefonsamtal senare kom en bärgare och räddade bussen och strax efter kom en stor femtiopersoners Swebus och räddade oss och vårt massiva berg av packning.

Blåbärsplockning i väntan på räddning

Avlastning av all packning

Slutet gott, allting gott!

Det var några roliga och lärorika dagar i tunneln och även om det var väldigt skönt att komma hem till Mora igen längtar vi redan efter mer skidåkning på snö. Inte så himla länge kvar nu....:)