Viva Italia!

Sträckan Mora - Stockholm - Wien - Innsbruck - Soraga är nu avklarad och vi har landat på vårt hotell i Soraga strax utanför Moena i Italien.

Vi hade en mellanlandning i Wien och tog en övernattning på Innsbrucks billigaste boende enl. Booking.com. ;-) "Hostel Marmota" funkade helt ok för en natt.

Förhoppningsvis enda råttan på rummet på
"Hostel Marmota"...

Resan gick bra även om det såg lite mörkt ut ett tag i Innsbruck när vi sent på kvällen skulle hämta ut vår hyrbil från Avis. En nervös kille satt i disken och beklagade att bilen vi bokat i "klass K" dvs modell större, inte fanns. Det fanns faktiskt inte några bilar alls förutom en bil i "klass C". Deras bokningssystem hade tydligen flippat ut och vi blev erbjudna den sista bilen och mellanskillnaden tillbaka för bilen vi hade bokat. Vi förklarade att vi hade bokat en stor bil för att kunna få med våra skidor och uthyraren trodde inte att vi skulle kunna få in dem i bilen utan bli tvungna att ha dem på taket. Men vi testade och fick faktiskt in skidorna och kunde trots det nästan komma åt växelspaken. ;-) En jäkla tur i oturen. Värre för de som kom efter oss då...

Väl framme på hotellet gav vi oss ut för att testa lite skidor och försöka väcka våra stackars kroppar till liv efter sjukdom och resa. Vi körde intervaller av varierande längd och fart. Föret var snabbt och utför maxade vi 50 km/h. Men det är fortfarande inte ett helt självklart val om man ska gå med fäste eller inte. Inte för Fia i alla fall. Det lutar åt att köra utan då backarna ändå kommer vara söndersaxade och första stigningen på 13 km är bortplockad i år.

Utsikt från hotellet

Från bilresan 

Vi testade att staka en gång och saxa en gång uppför den brantaste stigningen på tillbakavägen och i just den backen hade man helt klart vunnit på fäste. Men ska man sen ha fäste ska man ju få det att funka för föret också. Blanka skidor känns helt klart lockande. Då återstår bara att välja ett par av de tre vi har med som glider bäst. ;-)

Idag ska vi testa vidare, hämta nummerlapparna och försöka ta de lite lugnt och ha det gött. Det här är en nöjesresa och något vi tänker njuta av utan prestationsångest. Självklart vill vi göra oss själv rättvisa men det känns väldigt ovisst med formen efter sjukdagarna förra veckan. Och den sjukt oflexibla marcialongaorganisationen har dessutom placerat Adam i tredje startledet på hans meriter från förra årets start i sista startgruppen. (Och ignorerat att han står i led 1 på Vasan...)

Det här blir det första långloppet vi kör den här säsongen och det är inte alls enligt plan. Att skruva upp förväntningarna och kraven på sig själv för mycket leder sällan till något positivt. Vi har verkligen tränat mer och bättre den här säsongen än tidigare men det är mycket som ska klaffa på ett långlopp. En sak är i alla fall säker: Vi ska göra vårt bästa och njuta av en härlig tid i Italien! :)