Kajakpaddling i Siljan

"Tänk när vi kommer upp till Mora och vi kan sticka ut på helgerna med kajakerna, ta lite fika med oss och mysa". Detta har jag (Adam) hört ett antal gånger det senaste halvåret :-) Skidlinjen på skolan har ett båthus nere vid sjön där vi kan låna kajaker när vi vill. Torsdag och fredag var två ganska tuffa träningsdagar med mycket löpning och rullskidor och nästa vecka ser ut att bli tuff den med. Vi var inte särskilt pigga på intervaller som några av de andra skulle köra. Vädret såg dessutom bra ut för kajakpaddling så vi tog med oss lite mat och gav oss ut på sjön.

Vi hade lite problem först att välja kajak. Rodren på några var lite konstiga så det blev lite roddande innan vi hittade två som vi fick att fungera. Fia har bara paddlat en gång tidigare och det var i just Siljan för typ tre år sen. Adam provade en gång förra sommaren tillsammans med Oskar från klubben, så ingen av oss är några vana paddlare direkt.

Precis vid båthuset, stugan bakom tillhör skidlinjen

Här stannade vi till för lunch

Det såg ut som att fler stannat till här tidigare

En strandad Fia

På väg in mot Mora Folkhögskola hamn

Det blev en lagom lång tur på lite drygt två timmar. Vi gled omkring lite och försökte få kläm på tekniken. Det var helt klart jobbigare för musklerna än för flåset. När vi kollade på google maps efteråt och såg hur liten del av Siljan som vi paddlat i blev vi ganska förvånade.

Kommande vecka väntar backtest på rullskidor och ännu mer myrlöpning!

Vi har mycket kvar att utforska av Siljan och Orsasjön

Första skolveckan i Mora

I måndags började vi skolan här uppe i Mora. Skidlinjen på Mora Folkhögskola är inte som vilken utbildning som helst och skolveckan har sett ganska annorlunda ut mot allt skolrelaterat vi varit med om tidigare. 

Skolan började med introduktion i aulan i måndags. Traditionsenlig folkmusik och en pedagogik och mentalitet långt från Chalmers och Försvarsmakten. ;-) Efter det möttes alla från skidlinjen upp i Skidlinjens hus "Emmabo" tillsammans med vår lärare/tränare Christian Minatti.

Efter en väldigt kort introduktion stack vi ut för dagens första träningspass. Fotboll. Ganska överraskande. Det finns en anledning till att vi inte håller på med bollsport om man säger så. Men vi lärde i alla fall oss varandras namn på ett kul och effektivt sätt. :)

Efter "matchen" fick vi ut schema för veckan och en grovplanering fram till nyår. Sen åt vi lunch i matsalen. Första lunchen blev vi överraskade med grillat. Gott!

På eftermiddagen rullade vi bort till rullskidbanan i Hemus och körde rullskidintervallar. Det blev ett riktigt bra pass där Minatti filmade oss i både stakning och diagonalåkning. Tillbaka i Emmabo efter passet tittade igenom filmningen och fick lite snabba tips om vad vi vad vi bör tänka på. Väldigt givande och sånt här ser vi fram emot att göra mycket framöver.

Adam utanför "Kullan", huset som vi bor i

Vi höll på att inte komma till Mora alls.
På vägen upp i söndags lossnade avgasröret i Malugn
och vi fick leka McGyver.

FÖRSTA VECKAN:

Måndag
Fm: Fotboll "lära känna varandra"-aktivitet
Em: Intervaller på rullskidbanan i Hemus

Tisdag
Fm: Terränglöpning 21,6 km i skogarna kring Mora
Em: Styrketester och SkiErg 10 min test

Terränglöpning har det blivit mycket av denna veckan..

Ännu mer bollsport
Innebandy som uppvärmning till styrketesterna

Onsdag
Fm: Cykling Sollerön-rundan (36 km) i "fika-tempo" följt av tävlingsskate (19 km)

Fia cyklade på Minattis gamla racer...

...och Adam fick låna en fin
mountainbike av Max

På eftermiddagen röjde vi runt klubbstugan

Adam fick köra röjsåg för första gången...

Torsdag 
LÄGER
Fm: rullskidor klassiskt 17 km på Vasaloppsvägen följt av löpning 14,5 km "Högåsenrundan" (343 hm)

En argsint tjäder tyckte tydligen att vi gjorde
intrång i hans revir

En kuperad löptur i fina omgivningar

Lunch och powernap i Gopshus

Em: stavgångsintervaller uppför slalombacken i Gopshus följt av rullskidor 33,5 km till stugan utanför Evertsberg

Äntligen framme vid stugan

Här "badade" vi  (Adam badade, Fia plaskade bara lite.
Vattnet var snorkallt men  eftersom det inte fanns nån
dusch i stugan fanns det inte så mycket att välja på...)

Efterlängtad grillning

Blåbär och grädde.
Mums.

Fredag
Fm: Rullskidor 20 min till Evertsberg för att byta till löpskor och springa Vasaloppsleden till Gopshus. (18 km) Sen rullskidor tillbaka till skolan (22 km).

Löpning längs Vasaloppsleden

Vissa var piggare än andra på morgonen inför rullskidturen...;-)

Totalt har det blivit ca 17 timmars effektiv träningstid den här veckan. Framförallt har det varit väldigt mycket mer löpning än vi är vana vid så vi är glada att vi fokuserat på mycket mängd och traillöpning i sommar.

Maten på skolan har varit över förväntan. Den här veckan har vi bland annat fått viltskavsgryta, korv stroganoff och panerad fisk. Alltid vegetariskt alternativ och fint salladsbord. Det är verkligen enomt lyxigt och tidseffektivt att bara gå till matsalen och få allt serverat.

Nu ska det bli skönt med en lugn helg. Vi tänkte ta oss ut en sväng och plocka blåbär, kanske leta upp nån loppis för att fixa lite extra möbler till våra rum och ev. ta en liten kajaktur på Siljan om vi orkar. :)

Alliansloppet 2014

Sommarens stora mål och världens största rullskidtävling, Alliansloppet i Trollhättan, gick i helgen. Tävlingen går i klassisk stil och är 48 kilometer lång, tre varv på en 16 kilometers bana. Loppet är seedningsgrundande till Vasaloppet vilket gör att det drar till sig oerhört många deltagare, 1100 i år.

Adams berättar om sitt lopp:
Start klockan 10:10 på förmiddagen. Innan dess frukost och uppvärmning. När det var 30 min till start och jag skulle ta på mig stavarna upptäckte jag att jag hade två vänsterremmar. Håkan hade min högerstav men den var utom räckhåll. Swix hade ett tält med lite stavar så jag frågade dem om de möjligtvis kunde hjälpa mig med en extra rem. De hänvisade mig till Team Sportia tältet men de hade inga Swix-prylar alls, hmm konstigt... Jag fick helt enkelt åka tillbaka till bilen och ta en rem där, som tur var det inte långt. Jag hann precis tillbaka för att önska Fia god jakt och ge henne en GT (Enervits GT Sport tabletter, inte gin och tonic). 20 minuter efter att damerna startat var det herrarnas tur. Jag stod i led 1 så jag slapp som tur var de långsamma låneskidorna.

Direkt i starten tappade jag massvis med placeringar. Min teknik i frånskjut och diagonal när det går fort är tyvärr inte superbra och jag vågade inte maxa stakningen i backen. När vi svängde höger var jag, Daniel och Johannes i samma klunga. Den var ganska stor och om jag inte minns helt fel så höll den nästan alla tre varv. Johannes tappade efter ett tag, men inte så konstigt med låneskidor. Jag och Daniel höll däremot jämt hela vägen i mål. Jag hade ingen gnistrande form tyvärr. Veckorna innan hade jag dock dragit ner rejält på träningen. Om formen berodde på att jag tränat mycket i sommar eller all stress och jäkt med lägenhet och flytt till Mora vet jag inte. En kombination kanske. Mitt rull var ganska bra annars tyckte jag, inte sämre än snittet men det finns ju alltid någon från typ IK Stern som har äckligt bra rull ;-) I slutet på sista varvet la jag in några tempohöjningar i småbackarna innan mål. Enligt Daniel som låg bakom mig så tappade vi rätt många följare då. På upploppet blev det en spurt och det är ju alltid kul att mäta sig med andra där. Tyvärr var det två stycken som var tåspetsen före.

Mitt mål med Alliansloppet var att seeda upp sig till elitledet i Vasaloppet. Tyvärr räckte det inte den här gången. Redan efter första backen kände jag att det inte skulle gå. Nu är jag uppe i Mora och här ska det tränas, mycket på snö hoppas jag. Så till vintern hoppas jag vara tillräckligt bra för att göra Gustaf sällskap där framme!

Statistik: 
Maxpuls: 181 slag/min
Snittpuls: 88%
Medelhastighet: 24.87 km/h
Placering: 81

Adam under loppet
(Bild från längd.se)

Fias lopp:

Jag är verkligen trött på att skriva om lopp som jag inte är nöjd med nu. Målet med Alliansloppet var att seeda upp mig till led 2. Jag visste att det är ett högt ställt mål, men jag trodde inte att det skulle vara omöjligt. Efter ett varv insåg jag att det var långt bortom räckhåll och tappade sugen totalt. Jag hade verkligen försökt ha en positiv inställning till loppet trots alla omständigheter.

Trots att jag kvällen innan hade provat ett antal av låneskidorna och insett att de var väldigt mycket trögare än mina Elpex Evolution som jag annars tänkt åka på. Många av dem drog dessutom snett men jag hittade ett par som inte drog så mycket och satsade på dem. Eftersom jag var bland de sista att seedas in i damelitfältet visste jag att det skulle komma duktiga damer bakifrån med snabbare skidor. 

Jag försökte även bortse från faktumet att jag inte skulle kunna ha någon nytta av jämnbra eller bättre herrar i tävlingen. Som sist seedad i elitled för damer finns de flesta av mina vanliga "konkurrenter" och jämnstarka åkare bland herrarna. Det är visserligen kul med en separat damstart då det blir en tävling om vem av damerna som är starkast, inte den som hittar snabbast herrygg i starten men samtidigt tävlar vi på samma villkor i övrigt när det gäller seedningsgränserna till Vasaloppet. Med knappt 40 deltagare i damklassen (16 i elit) och nästan 700 i herrklassen (ca 80 i elit) blir förutsättningar för klungkörning väldigt olika.

Jag körde på så hårt jag vågade i starten med förhoppning om att hitta en bra klunga och hamnade tidigt i samma klunga som Madde Carlzon, Majken och en grym tjej som Elpex-Johan berättat om. Jag och Majken hade klart sämst rull i klungan och var också de enda med låneskidor. Det kändes trots allt ganska bra på första varvet. Jag använde benen mycket mer än vanligt men kände mig stark uppför där skillnaden på rull inte blev så uppenbar. När vi gick ut på andra varvet tappade jag Majken. Jag tog vätska vid kontrollen efter att ha tappat lite på henne efter varvningen och trodde jag skulle kunna ta igen det uppför. Jag blev överrumplad av att känslan uppför backen var långt ifrån känslan i starten och i backarna under första varvet. Benen var som betong! Jag fick gå över till diagonal väldigt tidigt och tappade Majken i utförskörningen efter backen. I samma veva började mitt vänstra bakhjul låta konstigt och jag hoppades för en liten stund att det skulle ge upp så jag slapp köra nått mer. När herreliten passerade mig en bit in på andra varvet hade jag redan förstått att loppet var kört. Jag saktade in och tog en liquid med förhoppning om att bli lite piggare och gladare i alla fall. ;-) Det piggade i alla fall upp att se lite folk på banan! :)

Vid klubbens vätskelangningskontroll försökte Håkan peppa upp mig. Det är alltid kul med bekanta ansikten och lite hejarop under tävling så humöret blev lite bättre i alla fall. Himlen hade precis öppnat sig och regnet vräkte ner och hela situationen kände lite lätt komisk. Jag hann tänka på de stackars langarna som stod där ute i regnet utan något skydd. Vilka hjältar! Stort tack för servicen under loppet!

Fia vid klubbens vätskelangning på sista varvet
(Foto: Oskar Henriksson)

På sista varvet kom Johannes i klubben ifatt mig. Hans ena bakhjul hade strulat och han erbjöd sig att dra mig i mål. Jag hade dock svårt att hänga med honom och det kändes löjligt att han skulle dra runt på mig så jag uppmanade honom att skita i mig och köra vidare själv efter en liten stund. På slutet gjorde jag i alla fall en tempohöjning motiverad av att jag tog in på framförvarande dam. Skillnaden i rull var verkligen helt sjuk. Jag tog in i alla uppförspartier på slutet och tappade allt utför trots att jag satt på röven i fartställning. Frustrerande. Men jag hann precis ifatt och om innan mål driven av ilskan över det dåliga rullet. Konstaterade att jag var 20 min efter damvinnaren och slutade på en 13:e plats i damklassen.  

Efter målgång hade vi alla fall den där sköna känslan när all press och tävlingsstress är borta och man bara är sådär härligt slut i kroppen och nöjd över att åtminstone ha fått till ett bra träningspass. Vi åt en riktigt god lunch tillsammans med ett gäng från klubben nere vid ån och sen laddade vi inför kvällens bankett. Banketten blev väldigt lyckad med alltid lika underhållande Roberto Vacchi och trevligt bordssällskap i form av klubbisar och gänget från Tynell Activity. Vi fick lära oss ett ord som i alla fall Fia kommer ha mycket nytta av att kunna här uppe i Mora. "Sulla". (Om ni hade sett hur det såg ut på duken där Fia suttit och ätit hade ni förstått...)

Mumsig räksallad efter loppet

Idag kom seedningen från loppet upp. Damvinnaren Maria Nordström (som var 9:a i Vasaloppet i år) hamnar i led 3. Fias tid räckte till led 5. Yihaa. (Hon står redan i led 3.) Det var alltså i princip omöjligt för en dam att seeda upp sig på Alliansloppet i år. Adams tid räckte i alla fall till att försvara led 1.

Man kan självklart inte skylla allt på tävlingsupplägget eller skidorna. En sommar med mer träning än någonsin, mycket stress med lägenhetsrenovering och -försäljning och en kombinerad flytt- och tävlingshelg lär väl inte vara den optimala uppladdningen.

Kanske tränar och formtoppade vi inte som vi skulle kunna? Kan vi ens formtoppa till en tävling nu om vi vill vara så bra som möjligt i vinter? Kanske är vi bara inte bättre än så här? Kanske gick Fia ut för hårt i förhållande till sin kapacitet? Fegade Adam? Kanske borde vi ha något annat mål och motivation kring tävlingen än att seeda upp oss? Många faktorer och svårt att veta vad som egentligen gick snett.

Därför känns det grymt bra att vara igång här uppe på Mora Folkhögskola och få hjälp att utveckla träningen! :)  Vi ska snart försöka komma ifatt lite med bloggandet och berätta om våra första träningsdagar här uppe. Vill ni se lite vad vi pysslat med redan nu kan ni ju alltid spana in vårt instagramkonto "fiaochadam".


Resultatet från Alliansloppet finns här

Seedningstabell för Alliansloppet till Vasaloppet 2015 ser ut så här:

Allianssprinten

Igår kom vi fram till Trollhättan. På kvällen var det allianssprinten som ingår i Sweden Roll Cup. Alla som har testat sprintstarter på skate kan nog intyga att det är ganska svårt. Det är inget som man tränar speciellt mycket heller, särskilt inte en långloppsåkare som mest gillar att staka. Vi har övat lite under några pass senaste månaden. Dock inte med några super framgångar men ändå så att det hjälpt något. Tävlingen går till på följande sett: Först åker alla banan individuellt på tid och de snabbaste går vidare till finaler. På herrsidan var det 23 startande och 16 st som gick vidare. I damklassen gick alla vidare på grund av att de endast var åtta i D21. 

Adams lopp: 

Jag var andra man som startade. Tyvärr kladdade min start lite och jag fick ingen superfrekvens i tvåan men jag tryckte ändå på hyfsat i fyran tyckte jag. När jag gått i mål fick jag reda på att jag inte slagit till startpinnen tillräckligt vilket innebar ett tidspålägg på tre sekunder för min del. F@\\%!! Mina chanser att ta sig vidare rann ut i sanden alltså. Dock så hade det inte riktigt räckt ändå, utan mitt tidspålägg hade jag slutat 18:e plats tror jag… En liten tröst i alla fall. 

Fias lopp:

Jag anmälde mig lite halvt motvilligt till sprinten i skate. Skateskidorna har jag iofs börjat bli lite bättre kompis med. Ganska bra till och med. Det är kul att köra skate och ett roligt komplement till klassisk åkning. Men att köra kort och fort är något helt annat än att köra långt och inte fullt så fort. ;-)  Jag startade först av damerna då en dam inte dök upp till start. Johan Ericsson som startade oss visade mig hur det skulle gå till och hur jag skulle vara noga med att köra emot startpinnen så att min starttid registrerades. Annars skulle det läggas på en strafftid. Jag fick inte till själva starten speciellt bra men kom iväg och fick ändå till tekniken ok (i jämförelse med nästa heat åtminstone!). Jag som hade sämst tid fick möta Marika Sundin som hade bäst tid. På uppvärmningen till andra heatet lyckades jag sätta hjulet i ett spår och stod på öronen. (Inte bokstavligt talat, snarare knäet..) Första reaktionen var huruvida mina nya Salomonshorts och vadskydd klarat fallet (de klarade sig så när som på ett litet, litet hål i shortsen...) och sen konstaterade jag att knäet och låret fått en smäll men verkade ok ändå. Det fanns ingen tid att känna efter så mycket innan det var start i andra heatet. Marika kom rullande i sista sekund och efter lite justeringar av startpositionerna gick starten. Jag blev väldigt mycket mer stressad av att jaga än att köra mitt eget lopp och det gick ut över tekniken. Jag strulade med växlarna och fick inte alls till det. Men trots allt är jag inte helt avskräckt av sprintåkning och jag är en erfarenhet rikare inför eventuella framtida sprintlopp!

Fia i sprinten

I dag åkte vi ett varv på banan som loppet ska gå på imorgon i syfte att röra på oss lite och se hur formen var. Under eftermiddagen strosade vi först rundor på stan lite. Mellan klockan 16:00 och 18:00 skulle vi ner och testa Fias låneskidor. När vi kom ner för att prova så fick vi reda på att det var framflyttat till 18:00 istället så vi bestämde oss för att äta först. Det tog en stund men efter ett tag hittade Fia ett par skidor som gick rakt och hyfsat bra. Nu ska vi snart lägga oss och imorgon kör vi för allt vad vi har. Med lite flyt så kan det gå bra för oss båda!

Alliansloppet och snart flytt till Mora

Nu är det sista rycket i Skåne. Det är mycket som ska hinna ordnas innan vi flyttar nästa torsdag! Flytten sammanfaller med Alliansloppet så första anhalt med (delar av) flyttlasset blir Trollhättan innan vi kör vidare till Mora nästa söndag.

På torsdag är det Allianssprint och på lördag går årets stora rullskidtävling Alliansloppet av stapeln. Loppet är seedningsgrundande för Vasaloppet och det är en grymt kul och bra arrangerad rullskidtävling. Världens största om vi inte har fel för oss och startfältet är massivt på både dam- och herrsidan. Men tävlingen har inte bara spets utan även bredd och är fulltecknad sen några dagar tillbaka efter att taket på 1000 deltagare nåtts.

Vi har inte hunnit skriva något om vår sista dag i Idre men passar på att i alla fall lägga upp några bilder från de sista passen.

På söndagen testade vi den finfina rullskidbanan
Tröga hjul och bara stakning.
Det tog!

På eftermiddagen försökte vi skrapa ihop lite A3-tid
med stavlöpning uppför slalombackarna...

...sen avslutade vi passet med lite benstyrketräning
uppför en svart backe nära stugan...

Vi firade vår 8-månadersdag med
renpizza och minigolf

Vi passerade Mora på vägen hem från Idre och passade på att stanna till och äta en hamburgare i vår blivande hemort. Det kändes verkligen helskumt att vi kommer att bo där om mindre än två veckor.

Där borta i regnet skymtar Vasaloppsmålet

Tävling och träning i Idre

I torsdags åkte vi upp till Idre för att köra två av deltävlingarna i Sweden Roll Cup 2014; Idre Fjäll Hill climb. På fredag kväll gick första tävlingen, 9,5 km tävlingskate från Idre by till torget på Idre fjäll (250 höjdmeter) och morgonen efter var det samma distans och klassiskt. Masstart båda racen. 

Vi har inte direkt formtoppat till tävlingarna utan har tränat på ganska flitigt i veckan och såg det mer som bra träningspass och en rolig tävling att ställa upp i. Och så ingår de ju i cupen som vi båda ställer upp i. Startfältet var minst sagt meriterat och vi visste båda att vi inte skulle ha något att hämta rent placeringsmässigt. Backrace är inte vår starkaste sida men vi vill gärna bli bättre. Och det är svårt att bli bättre om man inte övar. ;-) En viss coach brukar säga att "tävling är bästa träning" och det är väl bäst att lita på det!

På fredags förmiddagen testkörde vi backen på tävlingsskateskidor. Det var kanske inte optimalt ur tävlingssynpunkt men det var väldigt skönt att ha kört hela banan innan. Asfalten var väldigt fin hela vägen förutom sista kilometerna mot mål. Den första halvan var mest kuperad och det var skönt att veta när det väl gällde sen. Jäklar vad stumma benen var när de tyngsta delarna av banan var avverkade! 

Väldigt exotiskt för oss skåningar
med renar utanför stugknuten 

Adam om tävlingarna:

"Som vi nämnde tidigare så är jag ingen snabb backåkare och desto längre backen är desto sämre för mig. Under sommaren upplever jag att jag förbättrat min teknik i skate ganska mycket. Min styrka är just nu tekniken och inte min lungkapacitet. Det märktes ganska tydligt under den första tävlingen. Ganska snabbt släppte jag huvudklungan som jag låg sist i. Jag lät mig bli ifattåkt av några åkare som jag kämpade med att hänga med resten av den underbara resan upp :) Av de tävlande i huvudklassen slutade jag näst sist, vilket jag såklart inte är nöjd med men jag hade inte förväntat mig mer. Min snittpuls låg runt 94% och jag var uppe i 98% som max så jag hade inget mer att ge.

Dagen efter; klassiskt, stakning (lite iaf), min huvuddisciplin! Men även här räcker mina lungor inte riktigt till och jag vågade inte chansa genom maxa i början för att hänga med klungan och senare vägga med 5km backe kvar. Även fast jag inte orkade hänga med så hade jag bra känsla i kroppen tyckte jag. Jag orkade trycka på i stakningen över krönen och i diagonalen kunde jag glida ut och typ njuta på varje tag. Till skillnad från skaten så klöktes jag bara en gång pga syrebrist istället för tre, och det är ju bra! :) Skateloppet hade dock satt sina spår. Pulsen gick inte över 92% vilket är väldigt lågt för att vara backrace. 

Överlag är jag glad att jag körde båda tävlingarna. På något sätt är det ändå roligt med backe och jag älskar känslan när jag kommer i mål och kan lägga mig på marken av total utmattning!"

Fia om sina tävlingar:

"Att bli sist i en tävling är självklart inte det man drömmer om men efter fredagens backrace i skate var jag faktiskt ganska nöjd trots allt. Jag hade klarat flera av mina mål: jag tog mig upp utan att staka eller stanna och jag lyckades precis hålla undan och slippa bli ikappåkt av de första herrarna som hade startat 10 minuter efter. Den stora lyckan var att jag inte hade sådär ont i fötterna som jag haft problem med innan utan att det var andra saker som begränsade mig. Tekniken på skate har gått framåt en hel del senaste tiden, men framförallt är det i fyran och femmans växel framstegen märks och det hade jag inte så mycket nytta av här. På det klassiska racet slapp jag bli sist och jag hängde faktiskt med klungan en stund i början. Det var riktigt kul och jag såg hela tiden ryggar framför mig som motiverade mig att kämpa vidare. Men herrejäklar vad stum jag blev i benen. Gårdagens skate tog ut sin rätt och pulsen gick inte att pressa upp så högt som den borde. (Jag snittade 90%.) Men ändå en helt ok känsla i kroppen. Tekniskt åker jag mycket bättre uppför nu än tidigare och jag kunde hålla ihop tekniken helt ok även när jag blev trött men uthålligheten och syreupptagningsförmågan som krävs för den här typen av lopp finns där inte ännu. Men det går i alla fall åt rätt håll!"

Så här pigg var Fia vid målgång i det klassiska racet
Foto från längd.se

Efter den klassiska tävlingen joggade vi ner en sväng. Resten av gänget sprang ner för att hämta bilen och vi sprang och handlade. 

Först kom trailrunning. Sen citytrail. 

Adam presenterar i filmen nedan den senaste träningstrenden: "trailshopping":

På eftermiddagen gav vi oss ut på ett efterlängtat löppass på fjället. 

Ett berg! Dit springer vi!

Först "sprang" vi upp- och nedför Idre fjäll....

...och sen vidare upp till "berget" som visade sig vara Städjan

Vi passade på att testa våra nya vätskeryggsäckar
från Salomon. (S-lab Advances skin hydro 12 set)
Sjukt bekväm och praktisk!
 (Kommer en mer utförlig "recension" av den sen.)

Lång kö till liften

Nu börjar det dra ihop sig till sovdags. Imorgon förmiddag ska vi ut och testa rullskidbanan!

Här finns alla resultat från tävlingarna:

Fristil

Klassiskt