Stockholm Challenge del 1: Stockholm Rollerski

I helgen genomfördes tävlingen Stockholm Challenge i... ja Stockholm. Tävlingen består av tre deltävlingar under två dagar. Under lördagen kör man först 45 km rullskidor. Ca 2 timmar efter målgång påbörjas cyklingen som är 130 km på landsväg. På söndagen är det trailrunning, dvs terränglöpning. Banan går i Nackarreservatet och är 21 km långt. Vi åkte främst upp för rullskidtävlingens skull men tänkte att vi lika väl kunde passa på att springa Stockholm Trail när vi ändå var uppe och få till en bra mängd- och tävlingshelg. Cyklingen struntade vi i. Ingen av oss har någon landsvägscykel så vi cyklar bara till och från stan. Fia var dock lite sugen i och med att hon cyklat tidigare när hon körde Vättern runt för ett antal år sen.

Klubben hade arrangerat boende på Quality Hotel Globen som ligger precis intill Globen och har ett mycket bra läge för alla tävlingar. Vi var 12 st från klubben som bodde där inklusive funktionärer och Gösta. När vi kom upp på fredagkvällen åkte vi ett varv på rullskidbanan för att se hur den var. Det var en gemensam visning som Stockholm Challenge arrangerade. Eftersom vi hade suttit i bilen hela dan såg vi fram emot en lugn kvällstur på rullskidor för att spana in banan. Det visade dock omgående när vi försökte hänga på gänget när de passerade Globen att det inte var något sightseeing-tempo direkt. :) Men vi var glada att vi körde rundan så vi fick lite koll på banan inför morgondagen. Efter visningen åt vi mat på O´learys som låg nära hotellet.

På lördagen gick vi upp inte upp förrän vid halv nio i och med att starten var 13:00. Vi åt frukost tillsammans med de andra från klubben samtidigt som vi diskuterade vätskelangning taktik m.m. När vi ätit klart gick vi ner till starten för att hämta nummerlappar OCH framförallt våra nya rullskidor från Elpex, däribland de som vi skulle åka på.

Våra nya Elpexskidor

Fia och den gedigna frukostbuffén

Därefter rullade vi tillbaka till hotellet för att fixa de sista förberedelserna!

En rosa Elpexbil och Fia

Adams lopp:
Tyvärr kan man inte formtoppa inför alla tävlingar som man kör. Sommaren är först och främst en träningsperiod för längdskidåkare så man måste ligga i med träningstimmarna för att det ska ge resultat till vintern. Men någonstans har jag hört att "tävling är den bästa träning" - vet inte riktigt var, kaaaanske kan vara Håkan Huselius. ;) Det är ju också väldigt roligt att tävla och man drar nya erfarenheter varje gång! Blir det nu så att jag missar ett ev. elitled med ett par minuter för att jag inte formtoppade så kanske jag blir något bitter ändå. ;) På banvisningen konstaterade vi att det var en oerhört snabb bana, vilket innebär att man tjänar mer på att ligga bakom någon annan. I början var fältet rätt samlat, det var ingen av toppåkarna som drog upp något olidligt tempo att följa med. Dock så var det många snäva svängar i banan vilket gör att om man ligger lite längre bak så får man jaga ifatt klungan efter varje sväng.  Efter en bit in på första varvet så orkade jag inte följa med längre så jag fick släppa. Ganska snabbt hittade jag en klunga (däribland Britta Johansson och Annika Löfström) som var lagom snabb för mig, vi växeldrog och samarbetade bra så vi tappade inte så värst mycket på täten. In på sista varvet var det två från klungan som drog ifrån, tyvärr lyckades vi inte plocka in avståndet. Det blev en riktigt lång och hård spurt i vår klunga som jag på något sätt lyckades vinna med max en fotlängd! Det blev en 21:e plats 4:54 min efter vinnaren.

Resultat herrar finns här

Adams målgång med globen i bakgrunden

Fias lopp:

Jag har haft en liten mental dipp efter floppen på Viared där ingenting stämde. Min stakning har inte funkat och jag har fått hjälp av Adam att försöka identifiera vad problemet är. Efter några veckor med en hel del fokus på teknik och mycket mängd har kroppen känts mycket bättre och jag har haft en mer positiv känsla kring allt igen. I Viared hade jag väldigt dåligt rull så det kändes skönt att hämta ut de nya skidorna från Elpex-Johan innan start. Nya fina hjul och skidor som går spikrakt kändes kanon i kombination med nya pjäxorna. Strax innan start fick jag reda på från Håkan att jag skulle få starta i det seedade fältet tillsammans med övriga damer som var anmälda. Gött! När starten gick blev det först lugn och fin åkning med polisbil framför innan alla släpptes fria upp över bron mot Globen. Så coolt med en rullskidtävling inne i Stockholm! När det släppte var det fullt ös. Jag vet hur viktigt det är att hitta ryggar i början och försökte trycka på så hårt jag vågade. Jag kände på uppvärmningen att mina armar inte var helt återhämtade efter veckans träning och de kändes lite sega i början. Men det kändes bättre och bättre efterhand. Jag förlorade några värdefulla ryggar och lyckades inte bita i när Bengt från klubben passerade mig efter några kilometer. Jag blev ifattåkt av en klunga som Oskar i klubben var med en bit in på första varvet och vi växeldrog. Jag hade en positiv känsla i kroppen och det kändes kontrollerat hela tiden. En kille med "Finland" på ryggen bidrog med positiv energi till klungan genom att göra galna ryck och skrika på oss. Det var riktigt kul och välbehövligt med någon som hetsade på så vi inte bara föll in i ett bekvämt tempo. Men alla var inte lika dragvilliga eller lätthetsade och tillslut droppade han tyvärr av. Han bidrog verkligen till klungan så det var synd. Vid drickalagningen på andra varvet hade jag insett att Oskar inte var med längre. Attans. Vi som var kvar lyckades iaf ta in på framförvarande klunga och väl ifatt dem insåg jag att det gick för långsamt att bara rätta in sig. Jag brydde mig inte om placering och taktikkörning där andra får göra jobbet utan ville bara hålla tempot uppe så jag satsade på så hårt jag trodde jag klarade. Sen var vi några tappra som jagade vidare mot mål. Sista kilometerna försökte jag mig på en liten tempohöjning och satsade utför bron på vägen ner mot mål. Totalt blev snittfarten 21 km/h på den nästan 45 km långa banan. Riktigt kul med en snabb och lite trixig bana! Jag slutade 6:a alldeles för långt efter vinnaren Annika Löfström men tar med mig en positiv känsla av att det går framåt igen! :)

Resultat damer finns här

På kvällen åt vi middag på hotellet medan de andra cyklade och ännu senare var vi ett gäng som festade till det med lite ostkaka och jordgubbar! :)

 Öl, chips, choklad och "Gröt svett och tårar" på hotellrummet
i väntan på att de andra skulle komma tillbaka från cyklingen.

Det har verkligen gjort mycket denna helgen att ha med sig funktionärer som hjälpt till med vätskelangning, mat mellan lopp och allmän uppassning som gör att man kan fokusera på tävlingen. Under rullskidtävlingen gjorde Håkan ett riktigt bra jobb med att placera ut langningsstationerna ut med banan. Tina har bidragit med en fantastisk matservice under hela helgen och har verkligen gått in för att vara lagets kock. :) Stort tack till alla funktionärer!

Riktigt bra arrangerat av Stockholm Challenge.
 De hade tänkt på detaljerna!

4000 minuter

Denna veckan har jag tränat på ganska bra tycker jag. Det är första gången jag kommer över 4000 minuter under 30 dagar på funbeat ;) Det känns i kroppen nu faktiskt. Pulsen går inte riktigt upp som den ska och man saknar det där extra trycket i åkningen. Men det är så det ska vara för längdåkare på sommaren :)

4027 minuter till och med :)

Håkan har hjälpt oss montera bindningar på våra rullskidor denna veckan så att vi har kunnat testa våra nya pjäxor från Salomon. Såhär i efterhand är jag grymt nöjd att jag valde Salomon; de är riktigt sköna att åka i. Störst skillnad märkte jag på skatepjäxan. Den sitter riktigt stabilt runt foten och rörligheten i den övre delen gör att jag får rätt vinkel på fotleden och på så sätt bättre tryck i åkningen!

Nya pjäxor med de nya Salomon SNS Pilot Carbon RS2 bindningarna!

Imorgon är vi ett gäng från klubben som ska upp till Stockholm och köra Stockholm Rollerski. Det är första delen i Ski Team Sweden Roll Cup och är seedningsgrundande för Vasaloppet. Loppet går under lördagen mitt i Stockholm. Det är alltid kul med publikstöd! För de som är riktigt kärva kan man typ två timmar efter rullskidtävlingen även cykla 120km. Jag och Fia cyklar inte men ska delta i den tredje delen i Stockholm Challenge som går under helgen, 21km terränglöpning. Tydligen ska vi upp för slalombacken i Stockholm två gånger. :)

Vi kommer avge korta rapporter via instagram(fiaochadam) under helgen och en längre på bloggen efter helgen!

Ha det fint!

Fia och Adam mot nya mål - ny blogg och nya samarbetspartners

Nu är den äntligen klar. Vår gemensamma blogg är uppe! :)

Här kommer ni inledningsvis att kunna läsa om vår vardag innan vi flyttar till Mora i slutet av augusti. Det är nämligen en hel del som ska hinnas med innan flytten. Bl.a ska en lägenhet säljas, Ski Team Sweden roll cup ska åkas och naturligtvis ska det tränas något alldeles kopiöst mycket. ;)

Därefter kommer ni kunna följa vår träning och återhämtning under året på skidlinjen i Mora. Vi tänker inte bara skriva vad vi gör på skolan, utan även hur vi gör det! Det ni kan förvänta er kommande år på bloggen är t.ex tekniktips och videofilmer på längdåkning, rullskidåkning, löpning och styrketräning, olika produkttester och kanske till och med ett och annat mattips. ;)

I samband med nylanseringen av bloggen vill vi även passa på att presentera två av våra nya samarbetspartners:

Elpex

Elpex är ett av världens ledande varumärken inom tillverkning av rullskidor och Wasa 610 är den mest sålda klassiska rullskidan sedan 1987. Utveckling, innovation och kvalité är ledord inom företaget. Samarbete med svenska skideliten och närliggande företag har gjort Elpex till vad det är idag. Elpex levererar produkter med kvalité som de är kända för till konkurrenskraftiga priser samtidigt som de aktivt verkar för att minska miljöpåverkan.

Fia har åkt på Elpex ända sedan hon började åka rullskidor och vi är oerhört glada att de vill vara med och stötta oss i vår satsning.

Vi rullar mot nya mål tillsammans!

Johan och Jonas på Elpex

Salomon

Salomon är ett av världens ledande företag inom outdoor-segmentet och har bland annat gjort sig kända för löparskor, kläder och alpin utrustning. Sedan ett par år tillbaka har man drivit Salomon Trail Tour; en turné av terränglöparlopp runt om i Sverige med tusentals deltagare. Salomon är också en av de största aktörerna inom längdskidåkning med storåkare som Team Tynell i sitt stall. Sedan 2005 ägs företaget av finska Amer sports.

Salomon förser oss med särskilt utplockade och preparerade skidor från racingavdelningen, pjäxor, stavar och annan skid- och träningsutrustning. Vi ser verkligen fram emot att bli Salomonåkare och längtar efter att testa vår nya utrustning!

Team Tynell kör Salomon

Nu när Adam officiellt också är bloggare hoppas vi kunna uppdatera bloggen oftare och hitta många intressanta saker att skriva om. Hjälp oss gärna; ställ frågor och kommentera så gör vi vårt bästa för att skriva en innehållsrik och förhoppningsvis underhållande blogg!

//Adam och Fia

Glad midsommar!

Eftersom Fia är ute springer och inte lär hinna skriva något idag passar jag på.

Denna veckan har jag äntligen fått tummen ur och tagit mig till jobbet på mina rullskidor! Under mina tre år på P7 (Södra skånska regementet) har jag fått frågan upprepade gånger om jag inte brukar rulla till jobbet. Mitt svar har alltid varit jag funderat på det men att det aldrig blivit av för att det varit mörkt, kallt eller blött ute. Denna veckan har varit min sista vecka på P7 innan jag tar tjänstledigt för Mora så jag hade liksom inget val. =)
Denna dag började morgonen klockan 05:10 (morgonen börjar alltid när jag går upp). Jag åt lite lätt frukost för att inte riskera att få ont i magen. Klockan 06:00 tog jag på tävlingsrullskidorna och började staka.

Lite musli och en apelsin

Kungsmarkens golfbana
Blev ett pass här i vintras på "snö"

Södra Sandby

Längs flygrakan mot Revinge. Jag trodde den skulle vara tråkigare
att köra men det gick relativt snabbt och asfalten var helt ok.

Sträckan ut blev ca 21km och tog precis 60 min. Det jobbiga var inte att köra utan att gå upp på morgonen. Jag fick nästan lite Vasaloppsfeeling över det hela. ;) På vägen hem hade jag motvind större delen så det tog ca fem minuter längre.

Denna veckan har som sagt varit min sist vecka på jobbet innan jag blir tjänstledig. Den har till större delen bestått av att först inventera och sen lämna in all min materiel som jag haft ute.

Här är alla mina saker upplagda för avcheckning innan jag lämnar in det.
 Ganska mycket. 

Igår (torsdag) sade jag farväl eller på återseende till mitt kompani och pluton. Det är inte bara glädje att lämna. Jag har trots allt arbetat med och lärt vissa individer i över fyra år så det var ganska vemodigt. 20150101 går även plutonen in i beredskap för Nordic Battle Group. Jag önskar ledningsplutonen ett stort lycka till under kommande höst och vår!

102 ledningsplutonsmärke.
En räv, inte en varg...

Idag ska jag och Fia till Klippan för att fira midsommar hos Maria och David. Det ska bli mycket trevligt och jag ser fram emot att få smaka jordgubbstårtan jag påbörjade igår kväll! ;) Lördag och söndag kommer troligen bestå av träning. Kanske lite löpning och rullning på Söderåsen. =)

Ha en trevlig midsommar allesammans!

// Adam och Fia

Malmömilen 2014 - PB x 2

Igår var det dags för Malmömilen. Det var första gången för Adam och min andra Malmömil. Adam kände sig nertränad och i dålig form och hade målet att gå under 40 min. Jag hade Lundaloppet färskt i minnet och vågade inte sätta upp något högt ställt mål men hoppades på att kunna tangera min tid från året innan och gå under 43.

Vi "duck-face"-posar i bilen innan avfärden till Malmö

Det var varmt och soligt men ganska blåsigt när vi kom fram till Malmö en timme innan start. Efter uppvärmning, en hel del drickande och kissande begav vi oss till startfållan "under 42 min". Jag som sprang under 43 minuter förra året placerades i den fållan automatiskt och Adam seedade in sig med sitt resultat från DM i Ystad i höstas.

I startfållan pratade vi med några bekantingar från klubben och "Pua" kom och peppade upp oss inför starten. 15.00 gick starten och vi gav oss av. Jag försökte springa avslappnat och lugnt och inte ryckas med för mycket i starten. Jag hade några ryggar framför mig som jag visste satsade på betydligt snabbare tider så jag såg till att hålla mig på behörigt avstånd till dem. ;-)

Trots allt gick det nog lite för fort de första två kilometerna och jag fick bita ihop i motvinden nere i Västra Hamnen för att hålla uppe tempot. Håkan och Lotta stod någonstans vid 2 km och jag blev glad av att se dem och hejade på dem innan de hann se mig. Pulsen var konstant hög när jag tittade på klockan men jag bestämde mig för att det fick bära eller brista. 97% i snitt måste vara den högsta puls jag haft på en tävling nån gång!

I väntan på min nya GPS-klocka sprang jag med min gamla Garmin utan fungerande GPS. Pulsen kunde jag ju se och jag tryckte "lap" varje gång jag passerade en kilometerskylt. Det kändes bra med små delmål längs banan men när jag råkade missa 6 km-skylten fick jag det mentalt tufft. Någonstans i den här vevan såg jag Håkan och Lotta igen och Håkan tyckte inte jag såg riktigt lika glad ut den här gången. ;-) Jag insåg tillslut att jag missat skylten och när jag tryckte "lap" vid 7 kilometer fick jag i alla fall lite ny energi när jag insåg att det inte gått riktigt så långsamt som det kändes och att det "bara" var tre kilometer kvar. Mina ben var riktigt stumma och jag försökte bara slappna av, tänka positivt och fokusera på att inte tappa tekniken. Fram med höften och avslappnade axlar. Det funkade! Det var jobbigt men jag märkte att jag åtminstone inte tappade så mycket utan kunde hålla jämnt tempo med löparna omkring mig.

Med en kilometer kvar tvingade jag mig att pressa ut de sista krafterna och försöka mig på en långspurt. Den var inte i klass med förra årets spurt men det kändes bra att kunna öka på slutet och inte släppa förbi damerna som kommit upp bakom. På upploppet satsade jag vad jag hade för att försöka slå min tid från förra året. Enl. den officiella klockan skulle det vara precis på håret men när jag stoppat min egen klocka insåg jag att jag hade klarat det med i alla fall några sekunder. Sen la jag mig ner precis efter mållinjen och mös lite innan jag orkade ta mig vidare fram i målfållan. I efterhand såg jag att jag var ett slag över min högst uppmätta puls vid målgång så det var kanske inte så konstigt att det kändes lite segt. 42.45 blev den officiella tiden;  personbästa med 7 sekunder.

Mitt resultat

Efter ett tag mötte jag Adam och fick en rapport om hur det gått för honom.

Han får berätta själv:

Som Fia nämnde tidigare så hade jag inga direkta ambitioner med loppet. Jag visste att jag hade förmåga att slå PB med jag bedömde inte att formen var tillräckligt god. Träningen tidigare i veckan hade varit ganska så bentung med mycket skejt och löpning. 

Inför alla milenlopp jag sprungit har jag alltid haft en viss mängd ångest. Jag är ganska bra på att ta ut mig tycker jag vilket gör att jag alltid blir så förbannat trött... Och även fast formen inte var på topp så hoppas jag alltid på att persa.

I startskedet lyckades jag ganska bra med att inte ryckas med i ruset. Första kilometern blev på 3:50, inte överdrivet snabbt ändå. Efter ett tag träffade jag Peter Tall längs banan. Han hade som mål att ta sig under 39 min. Det tyckte jag lät bra så jag tog rygg på honom. Jag sprang även tillsammans med några farthållare som höll 4min/km. Men de sprang lite för snabbt så de fick sakta ner. Jag tyckte dock, eller hoppades på, att jag var tillräckligt pigg för att fortsätta hålla samma tempo så jag passerade dem när de drog ner på tempot. 

Jag brukar dela in loppet i tre delar: Del 1 är de första 3 kilometerna. Där ska jag hitta rätt tempo och trycka på så pass bra att jag inte behöver hämta in något i slutet. Del 2 är 3-7km. Här gäller det att bara hålla i tempot och hoppas på att man inte väggar i slutet. Del 3, de sista tre kilometerna gäller det bara att kötta som fan. Det är sjukt jobbigt här och det är bara att infinna sig i det.

Min plan höll ganska bra; jag lyckades springa snabbare i slutet än i början vilket känns bra. Jag passerade en del löpare här vilket alltid ger lite extra krafter. 

Tiden blev ju 38min och 50 sek vilket är PB med ca 30 sek. En 100 plats av över 2000 löpare. Det är jag nöjd med! =) Men shit var milenlopp suger...

Adams resultat

Efter loppet åkte vi direkt vidare till mina syskons gemensamma 55-årskalas. (30+25 år) Det var en riktigt trevlig tillställning med mycket god mat (grillad gris) och mycket god dryck. ;-) Efter några glas dansade jag och Adam både den ena och den andra dansen. ;-)

Efter att ha ätit brunch hemma hos mina föräldrar idag åkte vi till Adams föräldrar en sväng. Adam hade några grejer att fixa och skulle bli klippt av sin pappa och jag passade på att springa en uppmjukningsjogg i Ängelholm. Det kändes oväntat bra även om mina vader var riktigt trötta. Efteråt fick jag däremot en rejäl svacka och fick fylla på med dricka och energi innan jag kände mig på banan igen.

Nu väntar snart kvällsmat i form av grillat innan vi åker ner till Lund igen.
Ny vecka, nya tag!

Karta Malmömilen 2014

 Alla resultat från Malmömilen finns här.

52 timmar senaste månaden

Träningen har flutit på bra de senaste veckorna. Jag har fått till två bra mängdveckor med 15 och 16 timmars träning. Min sjukvecka drar ner snittet men det känns ändå väldigt bra att gå över 50 timmar senaste månaden. Det var längesen nu!

I helgen sprang jag och Adam en sväng på Skåneleden med Skryllegården som utgångspunkt. "Svängen" blev strax under 2 mil på stigar och spångar genom skog, över fält och betesmarker. Vi var inte speciellt pigga någon av oss men det blev en mysig jogg i fint väder i alla fall.

Efter löpningen åt vi en glass i Skrylle och slappade lite på gräsmattan innan vi gav oss ut en sväng på rullskidorna. Vi var inte så värst motiverade och det blev en ganska kort runda på 16 km. Jag körde treor och Adam på fyror (eller i själva verket 4/4/4/3:or märkte han i efterhand) och vi stakade mest. Stakningen sista biten upp till Skrylle kändes riktigt bra. Förr i tiden, när jag körde i Björnstorps IF, avslutade vi alla pass med att köra uppför backen till Skryllegården och det känns att det hänt saker sen dess. Tur är väl det.

Adam försökte ko-mmunicera med djuren vi mötte

Jag poserar i ett sädesfält

På söndagen körde vi ett distanspass med ett gäng från klubben. Alla hade glasspengar med så turen gick via glassfabriken i hamnen i Lomma. 

Glass!

Sammanbitna glassätare

Rabarber, fläder och nötchoklad

I måndags körde vi ett distanspass med impulser med klubben. Jag körde med treor bak precis som på distanspasset dan innan och det kändes lagom. Hastigheten mellan impulserna blev lite i snabbaste laget ibland men det gick ändå helt ok. Jag ska försöka jobba på min explosivitet och stakteknik i överfart mer framöver. 

Tisdagen var avsatt till vilodag och firande av min och Adams halvårsdag. Tiden går så fort! Vi hade ett jäkla flyt med vädret. Det var nog årets varmaste dag i Skåne och vi möttes upp på stan och gick till Botaniska trädgården och picknickade och hade det allmänt gött. 

Team Arkmek hade parkerat på Mårtenstorget

Glada skidåkare

Finfina blommor som Adam plockat

Den här veckan har jag sprungit första intervallpasset på en evighet. 4x1300 m med kräkkänningar på de två sista och en topp på nästan 97% av maxpuls. Myyys! Igår körde vi styrka och idag har jag vilat inför morgondagens löptävling. Malmömilen står på schemat följt av 55-års kalas för mina syskon. (25+30 år).  Det kommer inte behövas mycket för att bli lite glad i hatten! ;-)

Målet med Malmömilen? Att försöka hitta det där mellanläget och inte gå ut i 3.50-tempo som på Lundaloppet eller avsluta i det som på Malmömilen förra året. ;-)

Gösta älskar att tugga på korkar så
han uppskattar studenttider i Lund

Nu ska jag kolhydratuppladda med glass inför morgondagen. 

På återseende!

En bild säger mer än tusen ord...

...och just nu känns det som att jag är ett par tusen ord back här på bloggen. Tiden flyger iväg! Förra veckan fick jag äntligen till en mängdvecka med drygt 15 timmars träning. Det var längesen och det kändes grymt kul och skönt. Jag var oväntat pigg under veckan men idag kom baksmällan och jag tog en välbehövlig vilodag. :)

Det bästa med senaste tidens träning är att jag kommit igång bra med löpningen igen. Det är kul, skönt och tidseffektivt. Och jag har inte ont någonstans! :) Morgonjoggarna är en favvo såhär i sommartid. En timmes löpning innan frukost är en grymt skön start på dagen. Det får gå så fort det går helt utan prestationskrav och dagen som följer brukar bli ovanligt bra. 

Det mysigaste passet förra veckan var annars i fredags när jag var hemma hos mamma och pappa och lånade mammas treväxlade damcykel och cyklade ut till Skäralid. Skäralid är ett naturreservat på Söderåsen. Cykelturen tog drygt en halvtimme och sen sprang jag två timmar längs Skåneleden innan jag cyklade hem igen. Det var fint väder och mycket folk ute i skogen. Jag hade glömt ta med mitt vätskebälte med småflaskor så jag sprang runt med ett stort vätskebälte runt midjan. Tur att jag insåg att vätskebälte kunde vara bra i sista stund för vattnet och den halva överblivna snickersen jag hittade behövdes verkligen.

Spångar i skogen i Skäralid

Skåneleden

Det jobbigaste passet i veckan var klubbpasset intervaller som jag försökte mig på i onsdags. Vi körde i Hardebergabacken men lite längre sträcka än vanligt. Det var riktigt tungt på treor och jag fick stå över den femte intervallen för att orka köra en sista. Pulsen var inte alls så hög som den borde men passet blev meningsfullt trots allt. Håkan filmade under själva intervallerna och jag fick bra input om saker att jobba på i de olika teknikerna. Teknikutveckling är kul eftersom det kan ge snabba effekter om den berömda poletten bara behagar trilla ner. 

I lördags sprang jag en timme innan frukost, åt frukost och stack ut och stakade en timme på treor. Oj vad pigg jag var. Eller inte. En timmes stakning kändes som tre. Konstigt det där med tidsuppfattning. 

Den här veckan inledde jag med en morgonjogg och 3 timmar stakning på tvåor på kvällen, varav det mesta med klubben och allt i Adams sällskap. Jäklar vad mycket lättare det känns när man har någon att tjöta med. :) Vi har en transportsträcka på 15 min enkel väg till samlingsplatsen så alla distanspass med klubben får en extra "gratis" halvtimme. I måndags förlängde vi till på köpet lite eftersom det bara saknades en dryg kvart till 3 timmar och jag råkar gilla att lägga in jämna, fina tal i funbeat. ;-) Det var de lättaste tre träningstimmarna på mycket länge.

Gick ju jävligt bra det här med "bilder säger mer än ord" och min intention om en bildbomb istället för ordbajs.

Punkt.

I lördags kväll åt vi kvällsmat på stranden i Ängelholm
Pizza och rödvin satt fint!

Piiiiizzzza!

I söndags var vi på namngivningskalas för "Ossian"

Adam är inte den som skäms i första taget.
Portion 1.

Familjen Frimans sjukt mysiga trädgård

Nu är det sommar!

Igår fick jag sällskap av Adam på gymmet
Kul med omväxling, sällskap och nya övningar!

Vi lekte "döda triceps"-leken
(Och Adams pumaskor från försvaret kom
äntligen till användning)