Lat eller sliten, det är frågan...

Dagens träningspass hade ingen hög wowfaktor direkt och jag bestämde mig (efter att ha sprungit en timme ;-)) för att ta en vilodag idag.

Lagning av vattenläcka utanför lägenheten tajmad
lagom till jag skulle slöa på soffan...

Planen var egentligen att sticka upp till gymmet för dagens andra pass men när jag satt helt apatisk hemma i lägenheten och konstaterade att det enda jag var sugen på när Gustaf pratade om att gå till gymmet var att gå och lägga mig på de blåa mattorna i stretchhörnan bestämde jag mig för att stanna hemma.

I måndags körde jag klubbpass på rullskidorna som vanligt. Drygt 4 mil och 2,5 timme landade passet på. Jag kände mig lite sliten efter helgens festligheter men det gick ändå helt ok. Jag körde på treor som vanligt men använde benen mer än vanligt. Jag körde diagonalåkning eller frånskjut i de flesta backarna. "Vildsvinsbacken" stakade jag dock uppför. Gustaf körde på treor som omväxling till sina tröga eagle och vi stakade sida vid sida uppför. Enda skillnaden var att jag hade 94% puls vid "målgång" på krönet och Gustaf knappt var anfådd. ;-) Men det kändes riktigt bra trots allt.

I tisdags sprang jag och Gustaf intervaller i Stadsparken innan lunch. 5 varv (a ca. 900 m). Det var kul med sällskap och visst pressade jag mig mer än när jag springer dem själv. På gott och ont. Gustaf sprang första relativt långsamt och sen på andra försökte jag nog omedvetet hålla samma avstånd till honom. Vilket resulterade i en alldeles för snabb intervall (3:46 tempo) och en tuff fortsättning på passet. Jag var mest nöjd med att jag sprang alla fem.

Utsikt från ryggläge i Botaniska i Lund
Vila innan dagens andra pass

På kvällen körde vi ATC:n som vanligt. Jobbigare än vanligt. Jag fick mjölksyra i låren under uppvärmningen ute och insåg att det inte skulle bli något myspass direkt. Till på köpet körde vi den "andra" varianten av passet som går ut på att man kör 45s på varje övning (istället för 30s som vi kört senaste gångerna). Det var inga luriga övningar den här gången så det blev väldigt effektivt och apjobbigt.

Perfekt uppladdning inför en heldag på stranden! :)
Hela dan i går låg vi och göttade oss i solen på stranden i Lomma. Jag har lite att jobba på för att bli av med shortsbrännan. ;-) Kolhydratuppladdningen inför kvällens rullskidpass bestod av stekt sill, potatismos, marinerad lök, senapsdressing och lingon. En riktig höjdare! Och sen obligatorisk glass från Lomma Glassfabrik på det. Citronglassen vann.

Vi var inte sådär överdrivet sugna på att sticka iväg och träna när vi kom hem. Men det var bara att bita ihop. Tävlingsskidorna skulle rastas och det såg jag i alla fall fram emot. Jag hade som plan att följa med och känna efter hur det kändes och bara glida omkring lite lätt om det inte kändes ok att köra intervallerna. Intervaller blev det såklart.

Vi testade ett nytt intervallvarv och tröskelintervaller var planen. Det visade sig dock att det blev lite för kort för mig och Gustaf som körde på tävlingshjul men det fick duga den här gången. Mitt syfte med passet var mest att komma igång och hitta känslan på tävlingsskidorna som jag inte stått på på en evighet. Det är riktigt kul med farten men lurigt med tekniken i överfart. Snabbaste intervallen snittade jag 28,4 km/h och maxade på 32 km/h. Visserligen flackt, medvind och fin asfalt men det ger ändå en indikation om hur mycket mer lättrullade hjulen är. Stor kontrast mot all körning på treor sista tiden.

Och så var det dagens pass. Vi lullade iväg hemifrån vid halv ett efter en sen frukost men utan att ha ätit lunch. Efter uppvärmning ner till Gastelyckan fick jag den första lektionen i serien "Bli en bättre löpare" av Gustaf. Gustaf tävlade, som vissa av er känner till, som junior i medeldistans och han har stenkoll på alla löpskolningsövningar. Om vi bara lyckas hålla sams under lektionerna kan det nog bli riktigt bra! ;-)

Jag blir så frustrerad när jag inte fattar övningarna och min kropp inte vill göra som jag vill men övning ger som bekant färdighet. Mycket av mina svagheter på löpningen tror jag dessutom hänger ihop med mina svagheter när det kommer till diagonalåkning.

Efter löpskolningen skulle Gustaf springa ett snabbdistanspass men jag kastade in handduken innan jag ens försökt. Jag fick syra i benen under löpskolningen och kände mig allmänt risig. Jag joggade istället vidare och försökte tänka på det jag (Gustaf) lärt (försökt iaf) mig. Kändes bra. Tills jag kom ihåg att jag var trött igen. ;-) Efter ett misslyckat försök att lura mig själv till att bli lite piggare genom att öka tempot och försöka springa en stackars klen tröskelintervall sprang jag hemåt.

Men jag misströstar inte. Väderprognosen ser bra ut.
Det blir stranden imorgon! :)

Stranden i Lomma