Fia vs. höstrusk 1-0

Ibland kanske det blir lite väl mycket fluffiga rosa moln och regnbågar när jag skriver om min träning. Många pass är verkligen så härliga och sköna men dagens pass var inte direkt sinnebilden av ett perfekt träningspass. Ganska långt ifrån faktiskt.

Det var typ 10 grader, halv storm och spöregn och jag stod länge och tittade ut på ruskvädret innan jag gick och bytte om och gjorde mig redo för träningen. Jag ringde t.o.m. Gustaf (som fortfarande har problem med handen och istället passade på att jobba över idag...=() och beklagade mig. Han sa typ "du är en mes om du inte tränar" för att han vet att det funkar på mig. Fast mest motiverade jag mig med att det bara är att börja härda sig inför hösten. Står man över ett pass är det lätt att stå över flera och det riskerar att bli långt mellan rullskidpasset. Nu börjar den värsta tiden när det är som viktigast att hålla uppe träningen trots mörker och ruskväder.

Till på köpet körde jag med tröga hjul bak idag eftersom jag har lovat mig själv att höja ribban. (Fast om jag ska vara ärlig berodde det nog minst lika mycket på att jag inte hade tid att byta tillbaka till tvåor...;-)) Pannlampan hann jag däremot montera på hjälmen och det var en jäkla tur för det blev mörkt tidigt idag. Check på första pannlampspasset alltså!

Väldigt nöjd med min pannlampa!
("TRIPPLE 3*XP-G" från www.ledsmi.se)

Vi fick ett par rejäla mot- och sidvindssträckor innan vi äntligen vände hemåt på Hardebergabanan i medvind. Jag har nog åkt mer frånskjut idag än på hela året innan ;-) och det kändes i ländryggen. Passet landade på drygt 3 mil men det var ingen imponerande snitthastighet. Jag hade strax under 14 km/h i snitt och ändå en betydligt högre snittpuls än vanligt på distanspassen. Men sista kilometerna hem körde jag ändå och var riktigt nöjd med att ha genomfört passet med en bra känsla i kroppen även om det var tungt.

Genomblöta pjäxor och skitiga skidor

Blöt och trött men nöjd!

Helgens träning gjorde sig delvis påmind men det kändes bättre och bättre under passet. I helgen lyckade vi klämma in två pass både på lördag och söndag. På lördagen var det också riktigt pissigt väder så vi gick vi till gymmet efter lunch. Torsdagens "Yogalates" och efterföljande "vanliga" styrketräning hade tagit oväntat mycket på krafterna och jag kände mig inte alls redo för ett nytt styrkepass.

Istället testade jag en grej jag inte gjort innan: tröskelintervaller på roddmaskin. Jag rodde 5 x 8 min med 1,5 min vila. Körde på inställning 6 på den första och sänkte till 5 på resten. Det kändes tungt i början men mycket bättre sen. Efteråt körde jag en ganska lång (typ 10 min) "nedrodd" och det var riktigt skönt att bara sitta och ro lugnt och fint utan att det var så jobbigt. Ett kul och bra pass som jag kommer göra om! Gött att få till 40 min effektiv intervalltid!

Senare på eftermiddagen körde vi ett lugnt rullskidpass på drygt 2 mil. Jag med treor bak och Gustaf på tröga Marwe. Det var blött och trist väder och jag kände av rodden i början men det släppte lite sen. Blev mycket frånskjut och diagonalåkning hem i motvinden. Jag märker att jag känner mig mycket mer stabil på båda nuförtiden. Balansträningen börjar ge resultat! Gustaf tittade och kommenterade min diagonalteknik (eller snarare brist på) på hemvägen. Jag ska försöka ta ut stavtaget mer bak och komma upp mer med kroppen. Tror delvis att det är min stela höft som ställer till det nu. Ska undersöka vad jag kan göra för att bli rörligare framöver.

På söndag förmiddag körde vi ett styrkepass på gymmet. Det känns skönt att vi börjar få mer rutin på styrketräningen igen. Det börjar hända saker nu! =)

På eftermiddagen var vi sjukt slöa och sov en stund. Sen började Gustaf göra sig redo för pass nummer två och jag ville ju inte vara sämre...Hade det inte varit för Gustaf hade jag nog legat kvar på soffan. Gustaf var inställd på att skejta på sina Marwe-skidor men skejt var uteslutet för min del. Mina eagle har inte alls så bra grepp på vått underlag som Marwe så jag stack upp på en kort löprunda istället. Jag lät kroppen bestämma och sprang 5 km i tröskelfart (ca. 4.37 min/km med 86% av max i snittpuls). Det kändes oväntat bra, skönt och kul och jag var väldigt glad att jag lyckats slita mig från soffan. =)

Hemgjord vaniljsås och äppelpaj på söndagskvällen!
(Vi experimenterade lite och hade kardemumma på halva
och kanel på andra halvan. Så de där suspekta mandlarna är
Gustafs påhitt för att markera övergången....;-))

Intressant det där med dagsform som sagt. Innan jag stack ut och sprang kändes det som att allt pekade på att det skulle bli ett riktigt jobbigt pass men direkt när jag tagit de första löpstegen kände jag att det var en bra dag.

Hoppas på många sådana dagar i höst!