Lata dagar i juli

Jag har varit trött och sliten sen lägret så det har blivit en lugn start på veckan. Det blev tex. inget klubbpass i måndags. Jag tror att det var helt rätt beslut att spara kroppen lite och ge den en ärlig chans att återhämta sig. Jag vill inte ha några mer problem med armbågar/axlar och hade liite känningar sista dan på lägret.

Måndagens träningspass gick ut på att äta så många
popcorn på så kort tid som möjligt. ;-)

I tisdags stack jag ut och sprang en återhämtningsjogg på 4 km. Jag kände inget i vaden men hade lite känningar i höger knä. Inget som störde utan bara en förnimmelse. Konstaterade att det säkert var all rullskidåkning i helgen som spökade och kan efter dagens löprunda konstatera att så nog var fallet. 

På kvällen stack jag och Gustaf iväg en sväng till gymmet och körde ett alternativt styrkepass. Vi körde bland annat en tricepspress-övning som vi inte brukar köra och mina triceps kändes hellustiga efter helgen. Fast övningen gick ändå oväntat bra. Just tricepspress är en av få övningar som jag nästan tar samma vikt som Gustaf på. 

Igår däremot skrek mina triceps rakt ut och ville INTE vara med på Gustafs grymma styrkeövningar. Vi körde balans och teknik som uppvärmning som vanligt på onsdagspassen och efter det körde vi några olika varianter på stakning som styrketräning uppför en backe. Fruktansvärt jobbigt! Först körde vi "Ryssen" eller "Smirrestakning" som den också kallas som innebär att man diagonalar med armarna utan att använda benen. Vi körde den mestadels med helt fixerade armbågar. Sen körde vi typ samma sak fast med raka armar. 

Efter den lilla uppvärmningen var det dax för själva intervallerna. Vi körde 6 intervaller uppför en ganska lång och brant backe. (Ca. 600 m lång och tider mellan 2.19 och 2.30 för mig.) Vilan var tiden det tog att rulla ner igen. Första brantaste partiet körde vi diagonalåkning, sen några stavtag stakning där första backen planar ut innan det svänger uppför igen för att ösa på sista biten med stakning med frånskjut. Som väntat gick både stakning och stakning med frånskjut bra medan jag tappar mycket på diagonalåkningen. Jag kände mig väldigt sliten och oväntat trött i benen men fick upp pulsen bra ändå. Ville bryta efter fjärde och kräkas efter sista. Nöjd att jag fullföljde!

I efterhand kom jag på att mina trötta ben kanske delvis hade att göra med dagens tidigare aktivitet. Jag och Gösta hade tagit tåget upp till Ängelholm på förmiddagen för att möta upp min mamma vid Råbocka. Vi åt lunch tillsammans och gick en lång promenad bort till hundbadet. Gösta är ingen storsimmare direkt men plaskade i alla fall lite i vattenbrynet (för att avsluta med att rulla sig i sanden varvid hela badproceduren fick upprepas.) Sen åt vi en glass och gick hemåt igen. Det var väldigt fina stigar i skogen och skönt att vara ute och promenera lite som omväxling. Garmin fick stanna hemma men en mil i raskt tempo fick vi i alla fall ihop. 

Inte från sin vackraste sida...=)
Gösta helt utslagen efter bad och promenad. 

Finare

Jag har varit ganska trött på förmiddagen idag också och bestämde mig för att ta en lugn dag för att orka köra på lite mer igen i helgen. Jag laddade med en hög pannkakor till lunch med förhoppning om att få lite mer energi i kroppen. När Gustaf stack iväg till banlöpningen med Björnstorp stack jag ut på en kort egen löprunda. (5 km i 5:00-tempo på trötta ben.) Det är så härligt att kunna springa igen och jag längtar efter att kunna trappa upp distanserna framöver.

Pannkakor!

Kvällen avslutades på bästa sätt med en tallrik jordgubbar med mjölk. 

Sommar!

Goa gubbar