Från 30 till 90 på 12 timmar

Med två vilodagar och flera riktigt lugna pass den här veckan har vi känt oss lite lagom lata och förslappade och därför passade gårdagens inplanerade pass alldeles utmärkt in i veckans träningsupplägg.

Tidigare i veckan fick vi en förfrågan om att hålla i ett riktigt tufft pass i samband med en svensexa. Det lät kul och vi tackade ja. Killen i fråga visade sig sen enligt beskrivningen vara ganska vältränad; före detta hockeyspelare, sprang en hel del och körde en del crossfit/military fitness. Dessutom ville hans kompisar att han skulle få lära sig lite löpskolning och få hjälp att förbättra sin löpteknik. 

Gustaf är ju "gammal" medeldistanslöpare och har nött mycket löpskolningsövningar så han satte ihop ett pass med passande teknikövningar och olika typer av löpintervaller varvat med styrkeövningar. 

Halv nio i går stod vi redo på parkeringen vid St Hans för att ta emot den blivande brudgummen. 

Första delen av passet bestod av uppvärmning med stavar följt av löpskolning. Vi körde tex. "månsteg" och "tripping" och en massa andra olika typer av övningar som har målet att ge ett starkare och effektivare löpsteg. 

Andra delen av passet började med korta intervaller, ca 150 m x 6 st  (jag sprang 4 st så jag kunde filma deras sista två) med joggvila tillbaka. Sen körde vi utfallshopp, vadhopp och borsowhopp innan vi gick vidare med längre löpintervaller, ca 3 min x 6 st (jag nöjde mig med de sista 4) med kort joggvila mellan.  

Här hoppas det i stiliga neonrosa tights!

Sen körde vi ett antal enbensknäböj och utfallssteg innan det var dags för sista delen av passet. 

För att försäkra oss om att han var helt slut hade vi planerat att avsluta med stavlöpningsintervaller uppför långsidan på backen på St. Hans. Vi joggade med stavar från toppen ner till vägen, körde 15 burpees på stället, joggade vidare hela vägen ner och sprang sen direkt drygt halva backen upp med långa sprättande steg och andra halvan max. Fem gånger var planen men Gustaf prutade ner det till tre när han insåg hur jobbigt det blev.  

Passet landade på nästan 2,5 timme och var riktigt jobbigt så där på morgonen med bara lite frukost i magen. Jag åt en tugga banan innan sista stavlöpningsintervallerna och mådde riktigt illa ett tag. Härligt! 

Killen klarade det riktigt bra men var också mör på sista stavlöpningsintervallerna. Han verkade nöjd och trött efter passet. Han såg verkligen ut att njuta av den hyfsat kalla ölen han fick efter passet (som han dock tvingades avnjuta med ögonbindel och hörlurar på i bilen på väg till nästa anhalt =) ). 

Jag och Gustaf åkte hem och åt en ytterst välbehövlig lunch. (Pasta och korv, ingen finedining här inte!) Sen packade vi ihop oss och Gösta och gick och la oss i botaniska och läste och slappade i några timmar. Semester! =) 

Efter lite fika gav vi oss ut på dagens andra pass. Benen kändes inte helt pigga (snarare raka motsatsen) och Gustaf tyckte att det var en dålig idé att köra skate så det blev ett klassiskt pass på rullskidor. Solen sken men det blåste friskt. Vi var inställda på ett riktigt A1-pass och jag ställde in mig på att inte gå över 70% i puls utan försöka ligga runt 65%. Tror aldrig jag tittat så mycket på pulsklockan under ett träningspass. Men det kändes riktigt skönt att aldrig behöva pressa på utan snarare tvärtom. Rundan vi körde är ganska kuperad på sina ställen och där var det verkligen en utmaning att hålla nere pulsen. 

Rundan landade på nästan 38 km, 2 timmar och 20 minuter och en snittpuls på ca. 67%. På slutet började vi bli rejält hungriga men med så låg intensitet funkade det bra att köra ändå. 

Redan på kvällen började vi få en föraning om dagens träningsvärk. Vi hade på några timmar kroppsligt förvandlats från två pigga ungdomar till två åldringar i 90-årsåldern.

Och mycket riktigt vaknade jag tidigt i morse av att jag inte kunde vända mig i sängen utan att det gjorde ont. Och när jag gick upp för att gå på toa konstaterade jag att träningsvärken som brukar ha nått sin kulmen efter två dagar redan var på topp. 

En härlig blandning av träningsvärk efter vårt alternativa styrkepass och cykelintervallerna, alla löpskolnings/styrkeövningar och stakningen igår kväll innebär att jag har ont i stort sett överallt och har riktigt svårt att röra mig. 

Life is good! ;-)