Klubbpass på 46 km en måndagkväll

På morgonen dan efter Lundaloppet kunde jag knappt gå. Höger vad var spänd som en pilbåge och jag haltade fram som en gammal tant. Så det blev varken någon rullskidåkning eller löpning. Däremot ett besök på gymmet. Gymmet har varit längst ner på prioriteringslistan nu när det varit mycket annat och det kändes rätt b att gå dit när de var så fint väder. Men väl där var det kul och gick ganska bra! Jag tar det fortfarande lite lugnt med min axel efter strulet i vintras. Jag undviker tex. extrema ytterlägen i latsdrag, chins och dips och kör ett antal specifika rotator-cuff övningar. (Som jag för övrigt tror är bra för alla skidåkare att köra. Jag kör bla. inåt- och utåtrotation med gummiband.) Jag passade även på att försöka massera min vad genom att rulla över en sån där "korv" i skumgummi som finns på gymmet. Funkade fint och idag har vaden känts bättre än på länge. 

Igår var det klubbpass och distans som vanligt på måndagar. Jag hade lite träningsvärk efter gympasset och satsade på att köra på 2:or. Det visade sig vara helt rätt val eftersom just den här veckans distanspass råkade bli ovanligt långt. Drygt tre timmar och 46 km blev passet för mig och Gustaf inklusive transport till och från mötesplatsen. Inte illa en vardagkväll! =) Vi körde en fin runda som går förbi flera slott och naturområden. Vädret var ljuvligt och det kändes verkligen som ett privilegium att rulla omkring i de fina miljöerna med trevligt sällskap. Sista uppförskörningen när vi började närma oss Lund igen började jag bli riktigt hungrig och hade en liten svacka. Annars kändes det lätt och bra hela rundan. Jag stakade i stort sett hela rundan för att spara benen. (Och för att jag råkar gilla att staka om nu någon missat det....;-))

Idag tror jag att Gustaf ska försöka lura med mig till gymmet igen. Jag är rätt slö efter gårdagens pass så vi får väl se hur det går....;-)