Längtan efter tävlingshjul

I fredags kväll körde jag och Gustaf efter mycket om och men ett pass på rullskidorna. Vi var väldigt omotiverade båda två men lyckades tillslut ta oss i kragen och lura ut oss själva på ett "lugnt, ganska kort pass på lätta hjul". (Moroten var att vi i så fall skulle slippa laga mat och istället äta hämtmat från thai/kinastället i kvarteret...=)) Till Södra Sandby och tillbaka var planen.

När vi väl kom ut var det riktigt kul att köra på lättrullat. Jag körde på 2:or och Gustaf på 3:or. Vi körde lugnt och fint i början och ökade successivt. Hemåt tryckte vi på lite mer i motvinden. Fast fortfarande kontrollerat och med hyfsat låg puls förutom sista kilometern då jag var uppe i 92%...=) Den snabbaste kilometern hemåt snittade vi 23 km/h och i snitt på passet hade vi drygt 17 km/h. Jag hade en snittpuls på 77%.  Rundan blev 18,7 km och en dryg timme lång. Vi var väldigt nöjda med att ha kommit ut och fick en riktig kick av att få köra ett lätt och roligt pass på rullskidorna. Nu längtar vi efter ett pass på tävlingshjul! =)

Snart dax att rasta tävlingsskidorna!

Idag har vi försökt ha en "normal" lördag och göra sånt där som "vanligt" folk som inte tränar stup i kvarten gör....;-) Vi vet ju inte riktigt hur man ska bete sig men vi gjorde vårt bästa genom att börja med att sova länge på morgonen och äta en härlig frukost innan vi gick ut på stan en sväng och strosade runt. Vi tittade i affärer (råkade dock bli en viss överrepresentation av sportaffärer och test av löparskor) och köpte kulglass som vi åt på torget i det härliga vårvädret. Sen gick vi hem till Gösta och lekte med honom på innergården och blev kvar där ute halva eftermiddagen. Jag satt i solen och läste (Kroppens geni) och Gustaf roade sig med sin älskade padda. (Jag är INTE avundsjuk. Jag har inget behov av en Ipad3. Alls.) 

Nu ikväll har vi ätit tacos och tittat på en slumpvis vald komedi ("Spud") som visade sig vara mer lämpad för godtycklig fjortis än Gustaf. Jag tyckte den var helt ok och njöt av Gustafs ångest när det gick upp för honom att vi nog var något äldre än målgruppen för filmen. Whatever. 

Sen läste jag klart de sista sidorna i "Kroppens geni" och kände mig sådär berikad fast tom som man gör när man läst ut en riktigt bra bok. 

Jag hoppas Steve kan fylla
tomrummet efter Sverker...

Nu är det hög tid att sova och ladda för morgondagens pass!

Jag återkommer med rapport i morgon eftermiddag. Om jag orkar. ;-)