Tjejvasan 2012 - summering av loppet

"Just idag är jag stark, just idag mår jag bra" var låten som jag lyssnade på i bilen på väg till starten och som fick bli min "Theme Song" för Tjejvasan. (Pluras version var det, inte den där andra tjommen som låter (ännu mer) som ett fyllo...) Låten fick följa med mig innan, under och efter loppet. Som vanligt med lite godtyckliga textmodifieringar. "Just idag är jag stark, just idag går det bra. Just idag skiner solen..." osv.

Och solen sken verkligen! Det var strålande väder, ganska blåsigt fast åt rätt håll som tur var och fina isiga spår. En dröm för en rullskidåkande skåning med för få skidmil på snö i benen!

I går eftermiddag började den obligatoriska vallahysterin när vi kunde konstatera att alla olika vallafabrikörer bestämt sig för att rekommendera klister till dagens lopp. Vi hade bara nån enstaka tub som vi inte visste skulle funka (Däremot hade vi alla Skigo's HF-burkvallor införskaffade hos Huselius Skidsport dagen till ära men vad hjälpte det?) Så vi fick ta en sväng in om Intersport i Örebro och kitta upp oss med reservvallor. Gustaf har aldrig vallat klister till tävling men efter att vi kommit på plats i Vikmanshyttan satte han igång och vallade upp båda sina och mina skidor för att kunna vara med och testa på morgonen. En valla-ängel av sällan skådat slag!

Gustaf passade på att botanisera i
sin  farfars gamla vallaförråd

"Stjärnglid" låter snabbt?

Husums ger, väl inbränd,  utmärkt glid i kyla

Jag brukar aldrig lyssna på musik innan lopp men idag hade jag laddat upp med lite lugna låtar på telefonen och det hjälpte mig faktiskt att kunna slappna av och få sovit lite i bilen på väg till start. Jag, Gustaf och Gustafs pappa Sven åkte hemifrån 5.30 och var på plats vid starten vid 7.45 och jag kunde hämta ut min nummerlapp, gå på toa och gå och ställa mig i kön in till fållan för startled 1. Det gick snabbt att ta sig in och jag parkerade Gustafs skateskidor i fjärde spåret från vänster med bara ett par åkare framför mig. 

Sen var det dax att testa skidor. Jag tyckte att fästet kändes ganska dåligt i de små backarna som vi kom åt nära starten. När vi började testa var inte snön utlagd på vägen än så vi kom inte så långt. Efter att ha testat Gustafs skidor och konstaterat att fästet var bättre på dem bestämde vi oss för att mecka på lite mer klister på mina skidor. Gustaf hade verkligen tagit fasta på Håkans uppmaning om att det skulle vara ett tunnt lager och var rädd att glidet skulle ta stryk, men nu blev det iaf lite tjockare. Jag testade samma sträcka igen och det funkade bättre. (Till saken hör att de här backarna var backar som jag skulle ha stakat i vilket fall som helst...Inte perfekta testbackar alltså...:-S) Gustaf rekommenderade inte mer fäste och jag förstår honom. Det är svårt att veta hur bra fäste man kan ha utan att det inverkar på glidet. Och eftersom jag faktiskt tänkt tanken och funderat på hur det skulle vara att köra ovallat tycker jag egentligen inte att jag förtjänade bättre fäste heller. ;-)

Jag blev varm som tusan under skidtesterna och kunde lämna överdraget redan innan jag gick in i fållan för startled 1. Skönt att slippa frysa vid start för en gångs skull!

Kvart i tio gick starten för tävlingsklasserna. Jag kom iväg bra i starten men fick lite av en chock när jag kom fram till den första "riktiga" backen och konstaterade att det släppte direkt i diagonalåkningen. Jag försökte köra mer tekniskt och komma fram med höften men det var lönlöst och jag saxade desperat. Så här i efterhand har vi två teorier om vad som gick snett. 1. Gustaf var FÖR snål med klistret och 2. Klistret var för kallt nu när temperaturen stigit. En kombination av ovanstående är såklart också fullt möjlig...;-) Att min diagonalteknik fortfarande är undermålig är såklart inget man helt kan förringa inverkan av...;-)

Men efter att några negativa tankar hade försökt få grogrund försökte jag vända spiralen med hjälp av lite "Just idag är jag stark" och tänkte att jag har stakat längre tävlingar än så på rullskidor. "Kan bli kul det här ju! =)"

Jag kände inte av armbågen en sekund under tävlingen och stakade på för allt jag hade. Tappade i vissa brantare uppförsbackar men vann i utförsbackar och mindre motlut. Kändes ok och som att det bra glidet kanske skulle kunna väga upp det dåliga fästet.

Jag hade råkat ställa in klockan att bara visa varvtider (och hade ställt in varvtider per km) och tyckte det kändes rätt bra så. Jag försökte att inte bry mig om tiden alls utan bara kötta på för allt jag hade. Sneglade bara lite på pulsen ibland och blev förvånad när jag såg att jag låg och stakade i runt 93% av maxpuls långa partier utan att det kändes så farligt.

Jag hörde nån hojta nått om 65 passerade åkare i början, sen 60 någonstans halvvägs. Sen plötsligt var det nån som skrek att 50 inte var så långt bort. 50? Nu började det gro tankar som inte funnits i mitt huvud tidigare. Topp 50 alltså? Jag stakade vidare med mina drömmar om högre startled i Vasaloppet som morot. "Jag ska till 4:an. Eller varför inte: 3:an?". Hybris är bra! Man når aldrig högre än man satsar! =)

När jag började närma mig Mora blev jag ifattjagad av ett gäng tjejer som jag åkt förbi tidigare men som plockade in i de små knixarna nu. Jag insåg att den där topp 50 försvann allt längre bort och stressade på för att hänga med. Efter sista nya backen in på upploppet satsade jag allt jag hade för att gå om och lyckades plocka några placering. Hade 5 sekunder upp till topp 50 men det känns ändå ok.

Stort tack till Gustaf och hans pappa för all hjälp innan loppet och Håkan för att han som vanligt såg till att jag hade höjdarglid!

I brist på bättre bilder:
En bild på mig och Majken efter
målgång som paparazzi-Gustaf knäppte

Nu återstår bara att se vad den där seedningsgruppen kommer fram till för vetenskaplig metod för att seeda just det här loppet! Känns skönt att min start i Vasaloppet ligger i trygga händer! (Observera att de två föregående meningarna innehåller en viss ironi...)

Nu har jag precis ätit godaste rensteken och smuttat på lite vin och ser fram emot en riktigt skön och slapp kväll!

Because I'm worth it! ;-)

Loppet i siffror:
Tid: 1.35.52 (+15.18)
Sträcka: 30,37 km
Snittfart: 19,0 km/h
Maxfart: 46,7 km/h
Placering: 52 av 933 i tävlingsklassen (totalt 9623 deltagare)
Snittpuls: 92% av max
Maxpuls: 94% av max
(Kuriosa: Snabbaste kilometern (nr 8) snittade jag 26,2 km/h)

Från resultat.vasaloppet.se: