Stormen innan lugnet

I fredags morse körde Håkan, Gustaf och jag ner till Jablonec nad Nisou i Tjeckien som ligger drygt 1 mil från Bedrichov där start och mål för Jizerska Padesatka är. På vägen ner hann vi med en kulinarisk upplevelse i form av grillkorv med pommes på Rödby/Puttgarden färjan och en burgare på McD i Tyskland. Vid åtta-tiden på kvällen checkade vi in på vårt väl inrökta hotell anno 1990 och gick en sväng på stan.

Gustaf och Håkan och en brun heltäckningsmatta

Det vackra hotellet (bild från deras hemsida)

Det var totalt dött på stan. (Trettondagen kanske är en stor helgdag i Tjeckien?) Den enda restaurangen vi hittade i området låg nära hotellet och var en italiensk restaurang med pizza och pasta. Det var gott och ett trevligt ställe så vi siktade in oss på att äta en uppladdningspasta där även kvällen efter, innan tävlingen.

Efter lite skidfix gick vi och la oss och bestämde oss för att ta en liten sovmorgon eftersom vi kommit i säng sent kvällen innan resan och det fanns risk för bristfällig sömn även innan tävlingen.

Efter att ha avnjutit en hotellfrukost på lördagmorgonen (helt ok förutom några mystiska korvar och den kolsyrade saften) körde vi iväg och hämtade ut våra nummerlappar och gick en sväng på köpcentrumet där nummerlappsutdelningen var. Vi passade även på att testa om thaimat smakar likadant i Tjeckien som hemma. (Det gjorde den.) Efter lunch åkte vi ut till starten och började testa skidor och valla. Först körde jag helt utan fäste på mina Peltonen och testade helt ovetenskapligt glidet. När jag var uppe och gled omkring mötte jag Ulricehamnaren Johan Nyman (som ligger bakom www.skidresultat.se).

Medan Gustaf meckade med fäste på skidorna efter glidtestet sprang jag tillbaka till bilen och hämtade mina Salomonpjäxor som jag glömt för att kunna testa Lottas ruggskidor. Vid bilen konstaterade jag att vi fått något slags meddelande från polisen i byn fastsatt på vår vindruta. Vad jag förstod var det inte en bot utan en uppmaning om att vi skulle ringa dem så de kunde bötfälla oss. Jag lät den sitta kvar och kutade tillbaka till Håkan och Gustaf för att testa vidare.

Fästet på ruggskidorna funkade kanon! Dock var de markant mycket mer svårmanövrerade och klumpiga. Mina Peltonenskidor är ju "top of the line" medan det här var en "Vasaloppsskida" av enklare modell. Och till på köpet var det ju Salomonbidning på ruggskidorna så jag inte kunde använda mina nya fina Alpinapjäxor som är mycket skönare och stabilare än mina gamla Salomonpjäxor.

Efter ruggskidtestet testade jag ett par olika varianter på fäste på mina Peltonen som resulterade i noll fäste eller ifrysning deluxe. Snön satt fast som berget och jag joggade ner igen med skidorna och gav vallaren bakläxa. Sen hann vi inte testa mer eftersom Gustaf var lite orolig för bilen och ville se till att den inte blev bortbogserad från vår inte helt lämpligt valda parkeringsplats.

Hmm...Ingen drömstart direkt.

På vägen till bilen mötte vi Ronny från klubben och hans kompis Bertil och konstaterade att vi bodde på samma hotell. Strax efter mötte vi ett helt gäng med välbekanta ansikten. Bla. Magnus Aasa, Per Gustavsson och ledsmi-Martin. Lagom till att vi kom tillbaka till bilen och hade börjat lasta in kom polisen och cachade in sin bot kontant. Tur att allt är så billigt i Tjeckien! En felparkeringsbot på 180 SEK är ju som hittat! ;-)

Blötsnön tog nästan kål på boten

Eftersom vi hade fått parkeringstillstånd till tävlingsdagen på en parkering som låg en dryg kilometer från start fanns det ingen möjlighet att hinna testa två par skidor på morgonen innan start. Så efter mycket om och men fick jag sikta in mig på att åka med mina fulpjäxor och Lottas ruggskidor. Det kändes inget vidare och jag var ganska uppgiven på kvällen innan loppet. När vi kilade iväg till den italienska restaurangen konstaterade vi att den var full (såklart) eftersom det var den enda restaurangen som fanns i området och den dessutom serverade pastarätter. Klantigt att inte boka bord men det hade vi inte haft en tanke på dan innan. Efter en promenad på stan och väntan i baren på restaurangen fick vi tillslut ett bord och efter ytterligare väntan fick vi maten vid halv-nio. Då var jag riktigt hungrig och den lasagnen satt fint vill jag lova!

Nervositeten var utbytt till uppgivenhet och både jag och Gustaf sov ovanligt gott den natten. Gustaf hade fått lite förkylningskänningar och vi hade inga som helst förväntningar eller förhoppningar om morgondagen. Eller som jag skrev i Rickards tråd på Facebook samma kväll där han tippade resultat:

"Med tanke på hur vallatesterna idag gick o att jag antagligen inte kör på nya skidorna utan Lottas ruggskidor modell tyngre kommer jag vara nöjd om jag 1. Överlever 2. Tar mig i mål 3. Inte säljer de förbannade glidskidorna på Blocket på måndag. Jag är int bitter! ;) I morgon gäller det!"